Räven är raskare än sitt rykte
Räven raskar – mycket längre och snabbare än man tror. Upp till 30 mil på ett par veckor. Listig är den också, precis som sitt rykte, eller åtminstone flexibel och individuell. Ny forskning ger ledtrådar till varför räven lyckas så bra som art.
Rödräven är ett av de mest spridda landdäggdjuren. I Sverige finns den i alla miljöer, ända upp till fjällkedjan där den konkurrerar med den hotade fjällräven. Men hur många är de egentligen? Och hur rör de sig? Det är frågor som ett skandinaviskt samarbetsprojekt om rödrävens ekologi arbetar med.
– De kan röra sig mycket längre än man trott när de flyttar från ett område till ett annat, upp till 30 mil på ett par veckor. Den faktiska distansen kan vara upp till fem gånger så lång, berättar doktoranden Zea Walton som studerar rörelsemönster med hjälp av gps-teknik.
120 rävar har fångats in och märkts sedan 2012. 36 av dem förflyttade sig 5-30 kilometer, men sex rävar gjorde längre vandringar. Den snabbaste räven gick tre mil på en dag. Rörligheten kan minska risken för inavel, men den kan också förklara den snabba spridningen av sjukdomar som skabb.
Forskarna undersöker vidare varför och när rävarna flyttar, men reproduktionen verkar spela roll. Unga rävar söker partner eller områden med bra födoresurser för valpkullar.
Zea Walton har slagits av hur individuella rävarna är, men också den stora flexibiliteten när det gäller livsmiljö och födoval. En sorts listighet på artnivå.
Legendar inom naturfoto
Första gången Jan Grahn publicerade sig i Sveriges Natur var 1960 med en artikel om korpar.
– Jag tror att jag medverkat i ett sextiotal nummer av tidskriften och årsboken, berättar fotografen som vid det här laget fyllt 88 år.
Han är en legendar inom svenskt naturfoto och var med och startade både Naturfotograferna och Naturskyddsföreningarna i Norra Älvsborg och Trollhättan.
Naturlivet i hemmamarkerna runt Trollhättan följer han fortfarande på nära håll. Det känns mer meningsfullt än att åka långt på rapporter om exempelvis ovanliga fågelarter.
– En nötskrika är lika mycket värd som en kungsörn för mig. Och skatan är en favoritfågel.
Bland däggdjuren har räven blivit en särskild favorit.
– En fantastisk figur, både vacker och listig i uttrycket. Fast inte listigare än att jag relativt ofta hittar honom.
Det kan handla om miljöer som diken, fält i träda, åkanter och sjöstränder. Lättast är det i det snöpudrade vinterlandskapet.
– Räven är också som vackrast runt nyår, då den är fullhårig.
