Sveriges gröna myt
Med sina internationellt uppmärksammade och prisade foton av svenska kalhyggen sätter fotografen Marcus Westberg fokus på det svenska skogsbruket. Bakom den officiella bilden av ett hållbart skogsbruk döljer sig en mörk verklighet.
I Sverige avverkas nästan en procent av all skogsmark varje år. Det är en större andel av skogen än i Brasilien.
Trots ihärdiga påståenden från politiker och skogsindustrins representanter om det svenska skogsbrukets hållbarhet är verkligheten betydligt mörkare. Kalhyggesbrukets framfart sedan mitten av 1900-talet har inneburit att en majoritet av de svenska skogarna är mindre än 100 år gamla, trots att både tall och gran kan leva i över 500 år.
Alltmer forskning visar att kalhuggning är lika katastrofalt för klimatet som för den biologiska mångfalden. På många platser i Sverige består landskapet i dag av ett lapptäcke av hyggen, ungskog och plantager.
Med undantag för områden med högt skydd försvinner landets produktiva skogar i rasande takt. De riktiga gammelskogarna är snart ett minne blott.
/ Marcus Westberg
”Inte svårt att hitta kalhyggen”
Pandemin tvingade hem naturfotografen Marcus Westberg från sina många utlandsjobb. I två år dokumenterade han istället det svenska skogsbrukets förödelse.
Marcus Westbergs foton om vad han kallar det brutala svenska skogsbruket har publicerats i internationella medier och belönats med priser. Nästa år medverkar han i boken The Evidence Project med några av världens bästa naturfotografer.
Han tog sina första steg som professionell fotograf i nationalparken Masai Mara, i Kenya, 2011, där han också jobbade med sin avhandling om naturvård. Kombinationen forskning och fotografering har visat sig fungera väl. Med utlandet i fokus har han levt med idén om att den svenska skogen varit välmående. Ute i fält fick han därför en chock.
– När jag insåg att i stort sett ingen yrkesfotograf gett sig ut för att på allvar dokumentera kalhyggesbruket bestämde jag mig för att göra det. Att hitta kalhyggen är ju dessvärre inte så svårt.
/ Erik Halkjaer
Utrustning: Kalhyggen har fotograferats mycket med drönare, DJI Mavic i olika varianter, för att förmedla vidden av förödelsen. I övrigt Sony A1-kameror med allt från vidvinkelobjektiv, för markskador, till objektiv på 100-400 mm, för hyggen på kullar och berg på avstånd.
