Annons
Under ytan i Sveriges urvatten

Under ytan i Sveriges urvatten

Många vet hur en urskog ser ut, men hur ser en ursjö ut? Vi behöver lära oss att känna igen naturliga vatten och förstå att deras liv är vårt.

Porlande, ringlande, sprittande vatten har blivit till raka undervattensmotorvägar. Kuslighetsstilla under luddig algdimma. Övergödning, försurning och vattenkraft har satt djupa spår, men ännu finns det urvatten och naturvatten kvar. I bäckar som fortfarande kluckar mot huller-om-buller-stenar och fallna trädstammar finns det skydd och lekplatser för myriader av vattendjur. Där vattnet är proppfullt av syre efter virvlande möten med luften. Och det bästa är, att även om schaktmaskiner har rensat bort stenarna så går det att lägga tillbaka dem igen. Kluckandet och livet återvänder snart.

Sverige är de hundratusen sjöarnas glittrande land. Vi har levt i sus och dus som en champagnesprutande överklass, hävt ut gratis dricksvatten över åkrar och industriprocesser. Men verkligheten är på väg att hinna ikapp. Bara hälften av sjöarna når målen i EU:s vattendirektiv som ska vara uppfyllda till 2021. Det handlar om ”god ekologisk status” – inte urvatten, men någorlunda naturliga ekosystem. Under de torra definitionerna finns det blöta livet − utterkanor, hoppkräftsmyller och skrattmåsarnas sommarskrik.

Harrarna var utestängda från den här norrbottniska bäcken under många år, men när fiskevårdsföreningen tog bort ett dämme kom de genast tillbaka för att leka. Deras återfunna kungadöme är knappt en meter brett och ett par decimeter djupt.
Strömmande virvlar tar upp mer syre än lugna vattenytor. Därför söker sig öring, havsnejonögon, mörtar och många andra fiskar till forsarna för att lägga sina ägg som behöver syrerikt vatten.
Gäddans vardagsrum blir glasklart i en källsjö. Den fylls på direkt från grundvattnet och har inte tagit med sig små bruna partiklar från skog eller åkrar.
Tjockskalig målarmussla är precis som flodpärlmusslan beroende av att larverna kan lifta på gälarna av några fiskarter. Öringen måste ha lekplatser och vattnet får inte vara för grumligt. Därför visar musslans närvaro att livet under ytan fungerar som det ska.
Fiskgjusens liv hänger på ett rikt undervattensliv. Att de svenska sjöarna mår bra är extra viktigt för fiskgjusarna eftersom 40 procent av det europeiska beståndet finns just här.
Vid Hylströmmen i Hälsingland känns vattnets kraft i hela kroppen. Men forsarna var ­mycket nära att tystna för några årtionden sedan. Skummande urkraft skulle ha bytts mot vattenkraft i ledningar om det inte hade varit för några envisa människors kamp.

Outforskat område

− De flesta svenskar vet mer om hur ett korallrev ser ut än hur det ser ut under ytan i en vanlig svensk sjö. Sötvattnet är underberättat, trots att vi är så beroende av det, säger fotografen Johan Hammar.

Johan Hammar.

Han jobbade under många år med vatten som biolog innan han sadlade om till fotograf på heltid. Under arbetet med boken Sötvatten – en värld av liv (Votum) har han snorklat sig runt i Sverige. Ofta räcker det med att komma en decimeter under ytan för att upptäcka helt oväntade världar, berättar Johan Hammar. Förutom att visa magin som finns där så vill han berätta att vi kan återställa mycket av det som är förstört.

− Hemma hos mig i Skåne var öringen nästan helt borta på 1950-talet, men nu är öring den vanligaste arten i skånska vattendrag. De går upp i vartenda litet dike nästan. Vattnets invånare har en otrolig förmåga att återhämta sig.

Utrustning: Systemkamera i undervattenshus och objektiv från 14 mm – 800 mm.

Bilderna ingår i projektet Sötvatten – en värld av liv, som har blivit till en bok men också ljud och film. Om du scannar den här QR-koden kan du höra ljudet av en källa långt nere under jorden.

Artikeln publicerades i
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram