Är kattlådan en miljöbov?

Luktfri och lättskött, det är vad de flesta kattägare efterfrågar när de väljer kattsand. Men färre funderar nog över sandens ­miljöpåverkan. Nästan vart femte svenskt hushåll har katt och i 44 procent av dessa bor minst två katter. Det finns alltså en hisnande mängd kattlådor i svenska hem.

Den vanligaste typen av kattsand som används i Sverige tillverkas av bentonitlera, som har en unik förmåga att binda vätska och binder in urinen i stabila klumpar. Den har en betydande miljöpåverkan redan när den hamnar i kattlådan eftersom den bryts i dagbrott i länder långt härifrån, som till exempel Indien, och transporteras hit. Dessutom kan den inte förbrännas. När sanden slängs i hushållssoporna och fraktas till förbränningsanläggningen kommer den därför att bli en del av bottenslaggen för vidare transport till deponi på soptipp. SVT rapporterade 2015 att över hundratusen ton importerad lera som används i kattlådor slängs årligen.

– Miljöboven är i grund och botten brytningen av leran i sig. Det cirkulära tänket är viktigt om vi ska få till någon miljönytta. Det handlar om stora mängder avfall, säger Johan Fagerqvist, ­rådgivare för deponerings- och avfallsanläggningar på Avfall Sverige.

LÄS MER: Hundar och katter står för stora klimatutsläpp

En annan typ av kattströ är kristallsand bestående av kiseldioxid, silikonkristaller med enorm absorberingsförmåga. Den kapslar in urinen, vattnet avdunstar och hela lådans innehåll byts efter tre–fyra veckor. Sanden är inte giftig om katten skulle råka svälja den, men den är inte heller nedbrytbar och ger ingen energi vid förbränning.

På senare år har det glädjande nog dykt upp en rad miljövänliga alternativ. Kattströ av träpellets, gräs, majs och spannmålsbiprodukter vinner mark. Många av dessa ströer har visat goda testresultat vad gäller uppsugnings- och luktabsorberande förmåga. De är nedbrytbara, brännbara och vissa sorter går att kompostera. Det är dock säkrast att kontrollera med kommunen eftersom reglerna kan skilja sig åt. Att spola ner kattströerna i toaletten är däremot inte rekommenderat även om tillverkarna påstår det. Det kan bli stopp i avloppet och våra reningsverk är inte byggda för att hantera den typen av material.

Kattsand i kretslopp

Björn Vinnerås, professor i kretsloppsteknik på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tycker att det är positivt om kattsanden kan återföras i kretsloppet.

– Det är vettigt om det går till uppsamling för rötning, kompostering eller förbränning. Bränner du det får du energi. Rötas det går det tillbaka till åkermarken som näring vilket är bra för miljön. Dock måste vi vara säkra på att inga farliga kemikalier används i materialet.

Det som kan vara problematiskt är hygienen, eftersom katter kan bära på salmonella och toxoplasmos. Smittorisken är dock större av att bo med katten än att kompostera kattens avföring. Om man däremot delar kompost med sina grannar bör sanden hellre förbrännas, eftersom man annars utsätter personer som inte har katt för risker.