Bidöden skildras i ny dokumentärfilm

För många kan bidöden framstå som något abstrakt. För päronodlaren Cao, däremot, är den högst konkret: i Hanyuan-dalen i Kina har många av de pollinerande insekterna dött och bönder som Cao och hans fru tvingas pollinera för hand. Det är ett tungt och mödosamt arbete.

– Det är ingen idyll precis, även om det är vackert att titta på, berättar Mikael Kristersson och syftar på de blommande fruktträden.

Tillsammans med Oscar Hedin Hetteberg och Åsa Ekman har Mikael skapat en finstämd men illavarslande dokumentär om en del av världen där bidöden är verklighet. Hanyuan är ett utpräglat fruktdistrikt, och användandet av bekämpningsmedel sträcker sig långt tillbaka.

– I dalen har man besprutat sedan 1960-talet, det är därför man var tvungen att lära sig att handpollinera. Ingen sade att man borde sluta bespruta.

Förutom Cao får vi följa körsbärsodlaren Ye med familj och biodlarna Che och Zhang.

Frukt- och bärodlarna i filmen använder sig av pesticider. Men filmen fördömer inte de individuella bönderna, utan visar snarare hur de själva resonerar. Bekämpningsmedel är nödvändiga för att säkra skörden. Att inte använda en vägledande berättarröst var därför viktigt för Mikael Kristersson.

– När man är i en annan kultur känns det extra viktigt att inte komma som någon allvetande imperialist.

Att övergå till ekologiskt jordbruk är en komplicerad fråga, men Mikael anser att vi inte har något val. Ekologiskt jordbruk är en nödvändighet.

– Man måste sträva i den riktningen, för vad gör vi om vi inte har några pollinerande insekter kvar?

Konsumenterna måste lägga om sitt sätt att konsumera grödor, framhåller han.

– Den intensiva besprutningen beror mycket på monokultur, dit vi har drivits för stordrift och billigare mat. Men det blir ju inte billigare i längden. Vi måste satsa på kvalitet, då får det kosta lite mer och vi får äta lite mindre.