Bengt Ehnström har skrivit bok om tallens rika liv.
Han skriver om livet i en tall
Efter hans böcker om sälg, asp och björk har nu turen kommit till tallen. Raggbocken är bara en av 366 skalbaggsarter som Bengt Ehnström kunnat konstatera är knutna till tall. I en ny bok skriver han om trädets rika liv.
Knappast någon svensk har sådan koll på träd och insekter som entomologen Bengt Ehnström. I bokserien om svenska träd och deras betydelse för biologisk mångfald har han nu kommit till Tall – en tallrik biologisk mångfald.
— Tidigare böcker har handlat om lövträd, nu blir floran och faunan helt annorlunda. Tallen är väldigt långlivad och erbjuder betydligt fler nischer. Man kan hitta insekter, trädsvampar och lavar i träd som stått döda i mer än 200 år.
Martin Holmer fångar mångfalden av insekter i vackra illustrationer. En av Bengts favoriter är raggbocken, en av de största arterna.
— Den började jag intressera mig för redan för 60 år sedan. Då fanns raggbock i 50–100 tallar i mitt närområde runt Nås. I dag finns här inte fler än två angripna träd. Det visar förändringen i ett landskap som domineras av bolagsskog och rationellt skogsbruk. Nu måste man ofta in i naturreservat för att hitta sådana här arter.
Den största mångfalden av insekter kommer åren efter att träden dött. När det gäller kryptogamer blir floran rikare ju längre träden varit döda.
Låt stå!
Förutom att berätta om trädens liv och kulturhistoria ger böckerna råd om hur man sköter skogen. För tallar handlar mycket om att hitta områden med över 150 år gamla träd och se till att de får stå kvar.
— Många arter trivs inte med moderna tallars växtsätt och vedstruktur. De behöver långsamväxande träd som torkar och står kvar när de dör.
Äldre träd är viktiga. Naturvårdsbränningar behövs också, förr brann tallbestånd kanske vart femtionde år. Man kan även skapa död ved genom att lägga ut stockar eller ringbarka vissa träd.
Bengts bästa tips för att se tallinsekter är att bege sig till Gotska Sandön. Men även hällmarker i Stockholms skärgård är bra.
— Nationalparken Tyresta är väldigt artrik, framför allt de döda träd som skapades genom branden 1999.
Nu planerar Bengt en granbok i serien, som är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, WWF och Centrum för biologisk mångfald.
— Med den kommer jag att ha skrivit om fem trädslag. Sen drar jag ett streck, med ålderns rätt, säger Bengt som just fyllt 80.
