Enligt Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) har 87 procent av befolkningen i Sverige mellan 18 och 84 år tillgång till någon form av trädgård eller odlingsplats utomhus.
Hela Sverige odlar
Odling är ett av svenskarnas största fritidsintressen och de senaste åren har intresset ökat ytterligare, något som inte verkar vara en slump. I oroliga tider kan egenproducerad mat bli en trygghet.
Det är ingen nyhet att många tycker om att arbeta i trädgården, men i och med covidpandemin nådde odlingsintresset nya höjder. Enligt rapporten Fritidsodlingens omfattning i Sverige 2024, som tagits fram av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR), är det endast promenader som slår trädgårdsodling när det gäller fritids-aktiviteter i Sverige.
Odla inför krisen
Katja Jassey är ordförande i Stockholms koloniträdgårdar. Tidningen träffar henne vid hennes egen kolonilott i Skarpnäck i södra Stockholm. Här tillbringar hon många timmar varje år, särskilt under odlingssäsongen. Hon ser flera förklaringar till att fler valde att börja odla just under pandemiåren.
– Jag tror att många blev medvetna om att det inte är självklart att alltid kunna gå till affären och köpa vad man vill, plötsligt såg vi tomma hyllor i affärerna. Samtidigt var odling en av de få aktiviteter som gick att fortsätta med trots alla restriktioner så det gjorde nog också att fler kom i gång och började odla.
Att odla nämns också i broschyren Om krisen eller kriget kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som skickades ut till alla hushåll i Sverige i slutet av 2024. Myndigheten uppmanar till att ta vara på frukt och bär och till att odla ätbart.
Fler odlar ätbart
I en Novusundersökning som FOR låtit göra i samband med sin rapport har 1 522 personer svarat på frågor om trädgård och odling. På frågan om de påverkats av rådande kristider svarar majoriteten att deras trädgårdsintresse inte har gjort det.
Samtidigt håller 79 procent av de svarande med om att odling är viktigt i kristider.
I FOR:s rapport framgår också att allt fler väljer att odla ätbart jämfört med tidigare. Allra störst är ökningen bland dem med odlingsmöjlighet under 50 år. Katja Jassey känner igen trenden.
– På 1980-talet var det mer rabattrosor och andra blommor men nu odlas det mer grönsaker, särskilt bland unga familjer.
Den mentala hälsans vän
Katja Jassey tycker att det är positivt att intresset för odlande fortsätter att växa i Sverige.
– Odling i sig är ett sätt att inte ge upp tycker jag, att man fortsätter att vårda sin lilla bit av planeten även om saker i världen känns oroliga. Det är bra för den mentala hälsan. Att odla ätbart ökar dessutom förståelsen för vad som krävs.
- Börja i tid. Kål, persilja, många blommor och blad kan du så i plastbackar med lock utomhus redan i februari. Lock är viktigt för temperaturen, men välj ett med luftspalt. I februari kan du också så chili, aubergine, purjolök och selleri inomhus.
- Läs på fröpåsen. Det kan låta självklart men om man har för bråttom gör man ofta misstag som påverkar negativt. Det är roligare när det går bra, så läs på paketet innan du sätter i gång.
- Ta ut dina plantor tidigt. Många växter mår bra av att stå ute dagtid redan tidigt på säsongen. Låt dem stå vindskyddat, ljust och ta in dem på natten så länge det finns risk för frost. Plantor som står mycket inomhus får så gott som alltid för lite ljus, även med växtlampor, då mår de sämre och ger mindre skörd.
- Tänk på lagringen. Jag brukar ställa mig frågan om jag ska odla det jag vet att jag gillar eller det jag vet att jag kan få ut mycket skörd av och sedan lära mig hur jag tar vara på det bäst.
- Kolla upp vad som behövs. Alla grödor behöver inte samma sak, en del vill till exempel ha mycket gödsel och andra lite eller ingen alls. Det är lätt hänt att man gör likadant på hela sin odling men det blir sällan bra.
