Lärdomar från väckt miljöengagemang under 60- och 70-talet kan ses som en outnyttjad potential för att tackla dagens miljö- och klimathot. Foto: Bertil Brunnegård
Historisk miljövändning ger lärdomar för nutiden
Miljödebatt i backspegeln kan ge lärdomar för klimatkrisen.
I slutet av 1960-talet fick svenskarna upp ögonen för miljöproblemen. FN:s stora Stockholmskonferens 1972 riktade på allvar världens uppmärksamhet mot att människans livsmiljö är hotad. Historikern David Larsson Heidenblads nya bok Den gröna vändningen (Nordic Academic Press) handlar om de här åren, då Sverige gick före mot miljömedvetenhet. Han ser viktiga lärdomar för vår egen tid.
− Klimatdebatten fokuserar på här och nu och framtid. Perspektiven är naturvetenskapligt långa men närminnet är ofta sämre. Det finns en outnyttjad potential i att nyfiket lära av det förflutna.
En faktor han lyfter fram är att forskare började ta en mer aktivistisk roll. Hans Palmstierna skrev boken Plundring, svält, förgiftning (1967) och fungerade som en länk mellan forskning, medier och politik. Svante Odéns upptäckt av surt regn visade att miljöproblem inte är lokala utan hänger ihop på systemnivå.
− Den äldre naturvårdstraditionen handlade om att skydda orörd natur och vilda djur, nu betonades hotbilden mot människan.
Postade 160 000 ölburkar
Miljörörelsen spelade en viktig roll, inte minst blev Naturskyddsföreningens ungdomsorganisation Fältbiologerna mer samhällskritisk och radikal i tidens anda. Ett exempel är aktionen mot engångsförpackningar, där 160 000 ölburkar postades till regering, riksdag och Naturvårdsverket.
− Återvinning tas för given i dag, men då fanns inget system. Aktionen visade att det går att bygga cirkulära system på flera områden.
Fältbiologerna blev en plantskola och ett nätverk där många fortsatte inom forskning, journalistik eller politik. Deras erfarenheter är värda att lyssna på idag, anser Larsson Heidenblad som också ser paralleller till dagens unga klimatrörelse, fast de nätverken är mer globala.
− En tydlig lärdom är att ganska få människor kan få ganska mycket att hända. Men också att det inte är så enkelt som att bara lyssna på naturvetenskapen och göra
som den säger. Processer som kärnkraftsavvecklingen visar hur svårt det är att föra politik över tid.
Är vi mitt i en ny vändningsperiod nu?
− Mycket har skakats om och pandemin visar att vi kan förändra mer än vi tror med politik. Världen är mer sammanflätad. Men det finns många hinder om man vill förändra en hel samhällsekonomi.
