Hitta rätt underställ

Den som letar efter ett nytt underställ hamnar oftast i valet mellan merinoull och syntet. Materialen har för- och nackdelar, både vad gäller miljö och funktion. Hur ska man välja för att få schyssta långkallingar som passar utelivet och som belastar miljön så lite som möjligt?

MERINOULL

Merinoullen kommer från merinofåret som har en finare, krusigare ull. Materialet kliar inte lika mycket som annan ull och känns mjukare mot huden.

Merinoullens bästa egenskap är att den fungerar också i fuktigt tillstånd och isolerar mot både värme och kyla. Det tar också lång tid innan ull luktar illa, men vissa upplever att materialet kliar och det är inte lika slitstarkt som syntet.

När det gäller merinofåret har så kallad mulesing diskuterats. Mulesing innebär att man skär bort hud på bakdelen av fåret för att förhindra blåflugeangrepp.

Många företag garanterar nu att deras ullprodukter är mulesingfria. Ett annat problem kan vara att får behandlas med pesticider för att motverka löss eller parasiter. Varje led i ullproduktionen måste vara miljövänlig.

Ur miljösynpunkt är det förstås bäst att satsa på ekologisk ull. Men ännu är det svårt att hitta ett underställ av ekologisk merinoull. De smyger sig dock in på marknaden.

SYNTET

Syntetmaterial av mikrofibrer transporterar bort fukt effektivt, är slitstarkt, torkar fort och håller passformen. Om understället enbart är gjort i syntet kan man känna sig kall när materialet är blött. Många tycker att syntetmaterial fungerar bättre än ull vid högintensiva aktiviteter där man svettas mycket. Men ett använt plagg kan börja lukta illa.

Nytt syntetmaterial är nästan alltid tillverkat av olja vilket inte är hållbart ur miljösynpunkt. Allt fler företag arbetar med återvunnen polyester, polyamid eller polypropylen.

– Återvinning är rätt, men det är viktigt att ha koll på ursprunget, säger Weronica Rehnby, produktansvarig för Bra Miljöval Textil.

SILKE

Silke produceras av silkesfjärilens larver. Bäst ur miljösynpunkt är vildsilke eller Tussahsilke. Materialet känns behagligt och tar liten plats, bra vid resor, men den är sämre på att ta hand om fukt än ull och syntet och därför knappast första valet för friluftsliv.

BAMBUVISKOS

Ett annat material som kan vara okej ur miljösynpunkt är bambuviskos. Bambu växer fort utan bevattning, kemikalier eller gödsling. Bambu som processas till viskos i slutna system med kemikalieåtervinning har bra miljöegenskaper. Fibern är mjuk och behaglig, blir inte statisk och har hyggliga fuktegenskaper.

ANDRA ALTERNATIV

Lyocell, till exempel Tencel, kan vara ett miljövänligt alternativ. Det är en viskosliknande konstfiber som tillverkas från cellulosa av trä och framställs i en sluten process där kemikalierna återvinns. Bomull är mindre lyckat som underställ då det inte blir behagligt när det blir fuktigt. Odlas dessutom kemikalieintensivt.

Sportplagg och kemikalier

En del sportplagg behandlas med olika biocider, antibakteriella ämnen, för att motverka svettlukt. Silversalter, triclosan och triclocarban är några av dem, men klädetiketterna visar sällan information om vilka kemikalier som använts. Det står istället bland annat Polygiene, Ultra-Fresh eller Microban. På vissa etiketter kan man läsa att plagget är behandlat med återvunnet silver.

– Det är inte schysst att vilseleda kunden med att beskriva något som är miljöbelastande med positiva ord som freshness och anti-odour. Det här handlar ju om miljöfarliga ämnen som inte hör hemma i kläder, säger Weronika Rehnby.

Kemikalieinspektionen gjorde 2011 en rapport om kläder som var behandlade med biocider. 16 av 30 textila varor innehöll silver. I ytterligare två fanns en blandning av triclosan och triclocarban. Efter tvätt sjönk biocidhalterna i alla plagg som behandlats med bio-ciderna. Reningsverken klarar inte av att ta hand om ämnena som istället hamnar i vattendragen.

Fråga mer

Det finns stora kvalitetskillnader inom alla materialklasser. Inget material klarar alla krav. Kombinationer av ull och syntet är ofta intressanta.
– Fråga om tillverkningen och efter miljömärkta alternativ i butiken för att visa att det finns ett konsumenttryck, säger Weronika Rehnby.