Kerstin lär ut lustfylld lagning

Hon har just kommit ut med boken Lappat och lagat (Natur och Kultur) som vill väcka intresse för lagningstekniker som nästan glömts bort och att välja kvalitet som håller när man köper nytt.

Boken vänder sig såväl till nybörjare som vill lära sig att sy i en knapp eller limma på en lapp som till den som vill fördjupa sig i avancerade stickade lagningar, synligt sashikobroderi eller osynlig konststoppning.

– Hantverk är det roligaste jag vet, och jag vill dela med mig av det. Samtidigt tycker jag inte det är fult att köpa nytt, så länge det är bra grejor som man verkligen vill ha. Det är mycket roligare att köpa en fin ylletröja som håller länge än fem akryltröjor som är noppiga efter några veckor.

Mycket av kunskapen hon förmedlar går att hitta i böcker från 1940- och 50-tal, men med ett helt annat tilltal.

– Där är det lite av sträng syslöjdsfröken, mycket pekpinnar. Jag tror mer på morot än på piska. Allt bygger på lust, säger Kerstin Neumüller när vi ses i kombinerade klädbutiken (med inriktning mot denim och second hand) och lagningsateljén på Södermalm i Stockholm.

I boken finns exempel både på att magiskt trolla bort hål och att göra lagningar som sticker ut. Synliga lagningar är trend i dag.

– Jag tycker det är roligt, men hoppas också att det ska bli en inkörsport för fler att lära sig mer komplicerade tekniker. Har man en riktig älsklingströja kanske man inte vill ha en spexig lapp på den.

Själv vägrar hon släppa sin 70-åriga marinblå ylletröja från amerikanska flottan. Lagningarna är många men tröjan ser likadan ut som när hon skaffade den.

Som lärling i ett skrädderi lagade hon exklusiva byxor som kom tillbaka gång på gång. För ägaren hade det varit lätt att köpa nya, det var inte pengar som fattades. Men han ville ha kvar sina favoritbyxor.

– Lagning kan också vara en klassfråga. Om man verkligen inte har råd att köpa nya kläder så vill man inte gå runt i trasiga. Det känns inte det minsta coolt. Då kan det vara bra att kunna laga så osynligt som möjligt.

Mycket kunskap om lagning försvann, eller blev åtminstone ovanligare, efter 1950-talet. Kerstin Neumüller tror att det hänger samman med den befrielse många (framför allt kvinnor) kände över att ha råd att köpa nytt.

Äntligen slapp de laga, stoppa strumpor och byta ut manschetter på männens skjortor.

– Och de uppfostrade sina barn med tanken att de absolut inte skulle behöva göra det. Det finns fortfarande folk som inte har råd att köpa nya strumpor, men tack och lov är de få…

Tummen mitt i handen

En förhoppning med boken är att nå ut till dem som tycker sig ha tummen mitt i handen. Som kanske tyckte syslöjden var pest. Ofta är de män.

– Många killar kommer hit med saker de vill ha lagade och säger att de så gärna skulle vilja kunna göra det själva.

Hur ska man börja, tycker du?

– Det allra viktigaste är att inte vara rädd för att prova. Man får limma och använda lagningslappar. Är det dina egna jeans och du inte orkar sy till att börja med, gör det! Fast inte på gammalt arvegods eller museiföremål förstås.

– Det andra är att välja rätt tråd. Symaskinstråd av polyester är jättebra för symaskin, men inte när man ska sy för hand. Då är den för hård och det blir lätt knutar. Lite tjockare bomullstråd är mycket bättre. I boken visar jag lätta jeanslagningar som inte tar särskilt lång tid och som håller.

I hyllan vid bänken finns olika lagningsprojekt. Till exempel ett par värdefulla 70 år gamla Levi’s som hon lagat med indigofärgat tyg och handsydda stygn med mjukt bomullsgarn. Lagningar för hand blir mjuka och följsamma, men tar också tid.

– Folk är för rädda för att lägga tid på saker i dag. Jag får ofta frågor om hur lång tid lagningar eller broderier tagit. Men ingen frågar om tid när man till exempel sträckkollat tv-serier som Game of Thrones. Handarbete ses som någon sorts straff i stället för njutbart och kul. För mig är det själsro.

Och inte bara det.

– Den som bara konsumerar sig fram genom livet blir till slut ganska tafatt. Det enda du kan göra är att köpa. Jag har tänkt på det här mycket, för mig handlar det också om politik. Om du bara konsumerar det som bjuds blir du också väldigt lätt att styra.

Hantverk har en kraft som kan förändra, menar Kerstin Neumüller.

– Allt som handlar om att påverka material med ett syfte, en funktion eller en dröm ökar vårt självförtroende och vår benägenhet att påverka vår omgivning. Vi kommer kanske att bli skitjobbiga individer. Men vi får också en mer kreativ miljö där människor tror mer på sig själva.

Skrev bok om indigofärgning

Butiken driver hon tillsammans med partnern Douglas Luhanko. De träffades här för några år sedan.

– Han stod bakom kassan när jag klev in och frågade om han kände till någon som vill färga indigo med mig. Det ville han jättegärna.

Samarbetet ledde till boken En handbok om indigo (Natur och Kultur, 2017), som även kommit ut på engelska i år. Under resan blev de ett par och köpte butiken tillsammans.

– Douglas har hållit på hela sitt yrkesliv med jeans och har den kunskapen i fingertopparna. Själv kommer jag från hantverks- och hemslöjdsbubblan. Folkdräkter var ju allmogens kläder i Sverige under 1800-talet. Det var faktiskt jeans också, fast på en annan kontinent. Det känns som ett spännande möte.

Jeansen de säljer kostar, men håller också en hög kvalitet. Kerstin Neumüller breder ut ett par som tillverkats i Japan på bänken.

– Tyget ska kännas saftigt, lite som nytvättat glansigt hår. Det kan också vara lite tungt. Riktigt bra jeans blir bara snyggare med åren.

Kerstin Neumüller visar hur hon lagat ett par 70 år gamla Levi’s. (Film: Mats Hellmark)

En del av kundkretsen finns inom den smalare jeanskulturen. En vanlig uppfattning bland dem är att jeans knappt ska tvättas alls, eller med väldigt omständliga metoder.

– Om man går i otvättade jeans i ett år före första tvätten får man väldigt hög kontrast på slitningarna. Vecken blir väldigt vita och tyget däremellan väldigt blått. Jag respekterar om man inte vill tvätta sina jeans, men ser också ett klart samband med att de går sönder. Ofta kommer de in för lagning redan före första tvätten.

Riktigt smutsigt tyg blir stelt och impregnerat av salter och mineralpartiklar som nöter mekaniskt. Hon rekommenderar att man tvättar sina jeans med ett par, tre månaders mellanrum, något som brukar väcka förvåning hos en del. Och kanske lite besvikelse.

– För många handlar det ju om något helt annat än att tvätta ett par brallor. Jeansen är en avancerad hobby där avancerade metoder adderar komplexitet.

När det gäller andra kläder än exklusiva jeans är problemet ofta det motsatta, menar Kerstin Neumüller.

– Många tvättar hela tiden, ofta räcker det att vädra.

LÄS MER Sex steg till en miljövänligare tvätt

Ratar för-slitna jeans

Det är lätt att tro att kända märken eller jeans med höga priser håller högre kvalitet, men så behöver det inte vara, enligt Kerstin Neumüller. I många fall handlar det mest om branding, varumärkesbyggande.

– Hög kvalitet och kända märken är inte alls synonymt. Jag får in nästan nya jeans som kostat jättemycket vid Stureplan men som redan gått sönder.

Blandade material med syntetfibrer och bomull som i stretchjeans håller till exempel sällan länge, enligt Kerstin Neumüller.

– De kan vara sköna att bära, men det är kanske inte så kul när lycratråd börjar krypa upp på ytan som små prassliga bitar. Eller när stretchen släpper och tyget blir vågigt i stället. Sedan finns det förstås tillfällen när man bara vill ha billiga brötbrallor också. Men då kanske det är bäst att köpa second hand.

Själv ratar hon också för-slitna jeans.

– Att köpa byxor som varit på tvättfabrik och sedan slitits sönder känns för mig som att beställa in en middag som någon redan tagit fem tuggor av. Jag tycker att det är ett arrogant mode, eftersom det visar att man har det så bra att man kan köpa kläder som redan är trasiga.

– Samtidigt vill jag inte moralisera, alla som varit tonåringar med punkambitioner vet att man inte kan tvinga på unga något de inte vill ha.

En textillärare hon haft kontakt med berättade att eleverna ofta ville ha hjälp med att laga sina jeans, men att det var svårt för henne att veta vilka hål som skulle lagas.

– Det kan till exempel handla om att jeans som är slitna vid knät börjar spricka i vertikala linjer. Då får man hjälpa till att begränsa hålet snarare än att sätta igen.

De ”perfekta” byxorna behöver inte kasseras. Här finns en öppning till en ny generation, menar Kerstin Neumüller.

– Jag tänker att mycket är vunnet när unga ser att det går att laga. Visar man bara hur de ska göra är de snart med på tåget!

LÄS MER om att att laga och vårda saker i reportaget från Fixa grejen – reparationsverkstad i Eskilstuna

Läs den korta versionen av intervjun (från papperstidningen).