Kontroversiellt med fågelfrön

”Det råder inget tvivel om att vissa fågelindivider i Sverige skulle kunna dö utan stödmatning under vintern, men ingen fågelart är helt beroende av vildfågelmatning.” Det säger Caroline Isaksson, som är universitetslektor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.

– På individplan är det bra att stödmata fåglar under vintermånaderna, i synnerhet om de får varierad kost. Bland annat på grund av att vi har förändrat våra landskap så att det finns mindre mat naturligt, säger hon.

Samtidigt finns det negativa effekter av matning. Den allvarligaste är att stödmatning under vintern kan rubba balansen mellan fågelarter.

– När man gynnar ett fåtal arter, främst sådana som är rätt vanliga redan som talgoxe, blåmes och till viss del koltrast, gynnas dessa och blir fler i antal. När våren kommer konkurrerar de med andra arter, som alltså missgynnas, om maten.

De fåglar som missgynnas är främst de som stannar kvar i Sverige över vintern och som inte utnyttjar fågelbordens utbud, men även vissa arter som flyttar.

– På sikt blir det obalans mellan fågelarter och den biologiska mångfalden kan försämras.

Fågelmaten kan vara skadlig

Matade fåglar kan också få sämre hälsa, bland annat för att en enformig kost ökar risken för att de ska få i sig höga halter tungmetaller.

– Kadmium är extremt toxiskt om man äter det i stora mängder. Vissa fåglar äter i princip endast solrosfrön på vintern. De ackumulerar kadmium i sina kroppar, vilket kan ge en kronisk toxisk effekt. De kan få cancer och liknande sjukdomar i förlängningen.

Kadmium och andra tungmetaller kan även finnas i ekologiska livsmedel. Till exempel sprids kadmium i naturen genom förbränning av fossila bränslen och utsläpp från vissa industrier. Det sprids i luften och hamnar till slut i mark och vatten, där växternas rotsystem tar upp kadmiumet.

– Jag har tittat på data som visar att det inte är någon mätbar skillnad mellan ekofrön och andra frön vad gäller kadmium*. Det är vilken jordmån man odlar i som avgör, inte brukningsmetoden.

Ytterligare ett hälsoproblem är att fåglar som äter mycket köpt fågelmat av samma sort får i sig en sämre variation av vitaminer, fettsyror och antioxidanter än de som enbart äter mat som finns i naturen.

– Sämre näring kan leda till lägre häckningsframgång, alltså färre fågelungar.

Även klimatet tar skada

Sammanfattningsvis kan mat från människor göra att vissa fåglar överlever vintern, men till priset av sämre hälsa. Även klimatet påverkas genom hur maten produceras och transporteras.

Mellan september 2021 och september 2022 köptes vildfågelmat för ungefär 100 miljoner kronor i Sverige, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Det är mycket pengar som troligen gör mer skada för klimat och biologisk mångfald än räddar fåglar.

– Den mat man matar med kan ha ökat mängden kemiska bekämpningsmedel. Och kanske kunde odlingsplatsen ha bevarats som ett fint stycke natur annars, säger Niklas Aronsson, redaktör för tidningen Vår fågelvärld och författare till boken Fågelmatning – allt du behöver veta.

Han tycker att det är viktigt att de som vill mata fåglar reflekterar över vilka effekter det har på miljön. Det går att göra medvetna val.

– Titta på var och hur det är producerat, det är viktigast. Långa transporter innebär ofta mer koldioxidutsläpp. Ekologisk odling är bättre för den biologiska mångfalden.

Inte okontroversiellt enligt återförsäljare

Som framgår av Sveriges Naturs kartläggning (se längre ner) transporteras nästan all fågelmat långa sträckor och få svenska återförsäljare har ett ekologiskt utbud. Bäst är Slåttergubben, där grundaren Jan Wester håller med om att det inte är okontroversiellt att mata fåglar.

– Rent praktiskt är det så att produktionen av fågelmat upptar stora markarealer, mest utomlands, för intensiv odling av frön som sen ska packas och transporteras för att våra tio vanligaste och mest anpassningsbara stannfåglar ska få ännu fler möjligheter att armbåga sig fram bland andra fåglar, säger han.

Enligt Jan Wester skulle det för naturens skull vara bättre om konsumenterna i stället för att köpa fågelmat lade pengarna på att till exempel köpa urskog från stiftelsen Naturarvet.

*Forskning visar att halten av kadmium är lägre i ekologiskt odlat spannmål. Sveriges lantbruksuniversitet har sammanställt studier under rubriken Innehåll av skadliga ämnen (september 2022). Där framgår att ”data pekar på 30 procent högre kadmiumhalt i konventionellt jämfört med ekologiskt spannmål [Ref 7]. Det saknas dock långtidsstudier, och även större studier från Sverige.”