Låna till vinteråket

Allt från tält och stormkök till skidor och innebandyklubbor. Idén om ett bibliotek för sport- och friluftsprylar kom när en diakon i värmländska Deje i januari 2013 reagerade på att ensamstående föräldrar sjukskrev sina barn när det var friluftsdag.

Tio år senare finns Fritidsbanken på drygt 120 platser runtom i landet och ännu fler är på gång. Den fungerar som en riksförening, där medlemmarna – oftast kommuner – driver själva verksamheterna. Upplägget är inte särskilt krångligt – låna vad du vill och lämna tillbaka inom 14 dagar, helt gratis.

Utrustningen är donerad, oftast av privatpersoner. Kommunikationschef Henric Byström tror att Fritidsbanken bidrar till ett ändrat tänk om konsumtion.

− Jag hörde om en kille som skänkte sina skridskor och nu lånar dem i stället. Varför? Enligt honom är de i bättre skick nu, där de dels slipas och inte tar upp plats i hemmet, dels kommer till nytta för fler, säger Byström.

En studie från forskningsinstitutet Rise visar att en slalomskida från Fritidsbanken har potential till 70 procent mindre klimatpåverkan jämfört med en vanlig, nyköpt skida. Utlåningsmodellen bidrar både till minskad materialförbrukning och potentiellt ändrade beteendemönster.

− En fördel är att fritidsbanker kan inspirera till mer motiverade köp. Det är dock en stor majoritet som åker bil för att hämta upp prylarna. Det är en miljöutmaning, säger Haben Tekie, projektledare på Rise.

2020 fördubblades Fritidsbankens utlåning till 672 000 artiklar. Trenden är uppåtgående. Det märks bland annat i Botkyrka, söder om Stockholm, där den lokala fritidsbanken lånat ut rekordmånga prylar det senaste året.

− Framför allt under vintern är det ett jättetryck. Slalomskidor, skridskor, snowboards, långfärdsskridskor och längdskidor går som smör, säger Bosse Lundgren på Fritidsbanken i Botkyrka. Han ser flera positiva effekter med verksamheten.

− I stället för slit-och-släng kan man använda saker hur länge som helst. Vi kan även bistå folk som har det tufft ekonomiskt.