Det är lätt att klicka hem nya kläder, som sedan blir second hand – ett beteende som inte leder till bättre miljö och klimat. Foto: Getty Images.
Lättklickade kläder
En växande second hand-marknad för kläder göds av ett fortsatt sug efter nytillverkade kläder. Lika mycket som textilindustrin behöver bli mer hållbar måste konsumenterna ta större ansvar.
De senaste åren har handeln med second hand-kläder växt markant, med en uppsjö av nya aktörer och koncept. Det har dykt upp allt fler nätbutiker, blivit lättare att handla via lokala Facebook-grupper och allt fler klädtillverkare cirkulerar sina egna varumärken i butikerna.
Enligt Second hand-rapporten 2024 från Myrorna omsätter andrahandsmarknaden av kläder 20 miljarder kronor per år. Försäljningen ökar snabbare än nyhandeln även om den ännu bara utgör en bråkdel av den totala handeln.
Vi handlar mer och mer kläder
I genomsnitt handlar vi second hand-kläder för cirka 10 procent av vår årliga inköpsbudget för kläder. Samtidigt har marknaden för ultra fast fashion ökat snabbt, det vill säga att vi även handlar kläder som tillverkats av människor med undermåliga arbetsrättsliga villkor och där produktionen leder till stora utsläpp och miljöförstöring.
De stora klädkedjorna säljer mer av sina egna varumärken som second hand i sina butiker. Gränsen mellan nytt och gammalt suddas ut.
”Vi kan inte klumpa ihop allt som second hand”
– Vi kan inte klumpa ihop allt som second hand längre, för allt är inte samma sak. Nu kan förra veckans kollektioner hänga på galgen och säljas som begagnad bredvid vintageplagg från 1984, säger Anna Lidström, doktor i re-design vid Borås textilhögskola.
Hon säger också att andrahandsmarknaden har blivit så stor för att folk fortsätter att köpa nytt i rasande tempo. Det går att klicka hem saker i en rasande fart.
Mest second hand handlar vi på nätet. Enligt Svensk handel görs i dag 60 procent av alla andrahandsköp på internet.
Fortfarande miljövinster med second hand
Gustav Sandin Albertsson är forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han medverkar i det pågående forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder där forskarna undersöker miljöpåverkan och miljövinster av olika cirkulära affärsmodeller på nätet.
– Tidigare forskning indikerar att second hand generellt leder till miljövinster, till exempel genom återvinning. Sedan skiljer sig eventuella miljövinster åt beroende på olika eventuella klimatbelastande transporter som äter upp en del av klimatvinsten. Men miljövinster som minskad mark- och vattenanvändning består, framför allt om second hand ersätter nyproduktion av bomullskläder.
Transporterna spelar stor roll
Transporterna har stor miljöpåverkan, beroende på hur konsumenterna får sina kläder till sig och hur de sedan skickar tillbaka dem. De skiljer sig åt beroende på affärsmodell.
– Är butiken online eller är det en fysisk butik där folk ändå rör sig som i stadskärnor? Hämtas paketen hos ombud med bil eller cyklar man dit? Vilka fraktsätt används?
Det mest miljövänliga är att fokusera på att sälja second hand-plagg som minskar nyproduktion och att säkerställa att logistiken har relativt låg miljöpåverkan hela vägen från den gamla till den nya användaren.
Andrahandsköp är ingen ursäkt
Gustav Sandin Albertssons råd till konsumenterna är att inte använda andrahandsinköp som ursäkt för att fortsätta med andra miljöskadliga beteenden.
– Var noggrann med vad du köper och använd det. Att ett second hand-plagg ligger i din garderob utan att användas är inte bättre än att det hänger i en second hand-butik där det är tillgängligt för andra att använda.
En annan del av lösningen är en klädindustri som behöver tillverka fler hållbara plagg av bättre kvalitet och till ett högre pris. Det kan i sin tur leda till bättre kvalitet på second hand-marknaden och att färre plagg behöver kasseras eller dumpas på andra marknader.
1. Transporten är den största miljöbelastningen. Köp gärna lokalt eller från ställen dit du enkelt kan ta dig till med cykel eller kollektivtrafik. Undvik att shoppa från butiker där det skickas från andra länder.
2. Undvik second hand-fast fashion. Satsa på kvalitet och tidlösa stilar som du kan behålla länge.
3. Om du handlar från organisationer såsom Myrorna, Björkå frihet, Stadsmissionen och Erikshjälpen går pengarna till välgörenhet och att ge människor som arbetstränar jobb.
4. Planera din shopping. Ha koll på vad du gillar för modeller, färger och storlekar. Gör en budget för året både i antal plagg och pengar och spontanshoppa inte. På så sätt skapar du en hållbar garderob.
5. Handla online för att hitta storlekar som är mer ovanliga. Hitta dina favoritbutiker, både fysiska och online.
6. Var trygg med att du kan uttrycka ditt själv på andra sätt än genom mode och trender.
7. Lagra inte massa kläder hemma som inte används – cirkulera dem vidare. Kanske enligt metoden en in – en ut.
8. För inspiration och lekfullhet, gå på klädbytardagar och ha det kul!
