Lustfylld lagning med Kerstin Neumüller
Att laga kläder kan betyda allt från magiskt osynlig konststoppning och kreativa mönster till en enkel klistrad lapp. För Kerstin Neumüller är det en hel livsfilosofi.
Hon har just kommit ut med boken Lappat och lagat (Natur och Kultur) som vill väcka intresse för lagningstekniker som nästan glömts bort och för att välja kvalitet som håller när man köper nytt.
Kunskapen går att hitta i böcker från 1940- och 50-tal, men med ett helt annat tilltal.
– Där är det lite av sträng syslöjdsfröken, mycket pekpinnar. Jag tror mer på morot än på piska. Allt bygger på lust, säger hon när vi ses i den kombinerade klädbutiken och lagningsateljén på Södermalm.
LÄS EN längre version av intervjun med Kerstin Neumüller
Boken vänder sig såväl till nybörjare som vill lära sig att sy i en knapp eller limma på en lapp som till den som vill fördjupa sig i avancerade stickade lagningar, synligt sashikobroderi eller osynlig konststoppning.
– Hantverk är det roligaste jag vet och jag vill dela med mig av det. Samtidigt tycker jag inte det är fult att köpa nytt, så länge det är bra grejor som man verkligen vill ha. Det är mycket roligare att köpa en fin ylletröja som håller länge än fem akryltröjor som är noppiga efter några veckor.
I butiken finns jeans som kostar, men också håller en hög kvalitet. Hon breder ut ett par på bänken.
– Tyget ska kännas saftigt, lite som nytvättat glansigt hår. Riktigt bra jeans blir bara snyggare med åren.
Intill finns ett par 70 år gamla Levi’s som hon lagat med indigofärgat tyg och handsydda stygn med mjukt bomullsgarn.
– När man syr för hand är det bättre med lite tjockare bomullsgarn än symaskinstråd av polyester. Den är för hård och det blir lätt knutar.
Vill inte moralisera
Tyg av blandade material som i stretchjeans håller sällan länge. Själv ratar hon också för-slitna jeans.
– Att köpa byxor som varit på tvättfabrik och sedan slitits sönder känns som att beställa in en middag som någon redan tagit fem tuggor av. Så är det för mig, men jag vill inte moralisera. I stället kan man visa hur man lagar sprickor runt önskade hål och kanske väcka ett intresse.
Hon får ofta frågor om hur lång tid lagningar tagit.
– Men ingen frågar om tid när man till exempel sträckkollat Game of Thrones. Handarbete ses som någon sorts straff i stället för njutbart och kul. För mig är det själsro.
Och inte bara det.
– Den som bara konsumerar sig fram genom livet blir till slut ganska tafatt. Om det enda du kan göra är att köpa blir du också väldigt lätt att styra. Kanske också politiskt.
Se filmen där Kerstin Neumüller visar hur hon lagat ett par 70 år gamla Levi’s: