Torv klassas som fossilt bränsle men används allt mer inom odling. Det går att undvika jord med torv på flera olika sätt. Foto: Getty
Odla fossilfritt utan torv
Huvudingrediensen i en påse jord är nästan alltid torv – en fossil råvara. Men det går att klara sig utan torven i trädgården och i balkonglådorna.
Att odla sin egen mat ger en bra känsla, man gör något gott både för sig själv och för världen. Men känslan rubbas när man tittar noga i innehållsförteckningen på en vanlig påse jord från trädgårdsbutiken. Jorden är nästan alltid baserad på torv. Den kommer från utdikade mossar och tar tusentals år att bilda. Torv klassas därför som ett fossilt bränsle av internationella klimatpanelen IPCC.
Under de senaste årtiondena har eldningen av torv för värme och el minskat. Däremot ökar användningen för odling. Torven är bra på att lagra fukt och näring samtidigt som den gör jorden luftig. Problemet är att när den bryts ner i trädgårdslandet blir utsläppen av koldioxid lika stora som om vi hade eldat den, även om det går långsammare.
Det mesta av grönsakerna vi köper är odlade i torvjord men när vi odlar hemma går det att undvika, även om det kräver lite eftertanke. I Storbritannien och Tyskland har trädgårdsbutikerna ett stort torvfritt sortiment, tack vare krav från medvetna konsumenter. I Sverige är det mer sällsynt men finns att köpa i vissa butiker. Då är torven ofta utbytt mot kokosfibrer, vilket inte är ett givet klimatsmart alternativ eftersom kokosfibrerna måste tvättas med stora mängder sötvatten och sedan transporteras långt. Mer hållbart är ”återvunnen jord” där torven är ersatt med träfiber som är en biprodukt från papperstillverkning.
Inom några år kommer vi förhoppningsvis även att kunna köpa odlingsjord gjord på vitmossa. Men vad blir då skillnaden mot torv, som ju till stor del består av vitmossa? Torven är sammanpressad mossa som lagrats under tusentals år. Att skörda det översta lagret av vitmossa på en avslutad torvtäkt som har efterbehandlats med återvätning är något helt annat enligt Sabine Jordan, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
− Mossorna växer otroligt snabbt i nordiska förhållanden, 20–30 centimeter per år, medan torv bara växer omkring en millimeter per år, säger hon.
Den som vill slippa både torv, plastpåsar och resor till trädgårdsbutiken kan förstås blanda sin egen jord. Anders Stålhand är känd som odlingsexpert från bland annat Tv4:s Äntligen hemma och tidningen Allt om trädgård. Han har slutat köpa jord i påse, och hans grundrecept på såjord är en tredjedel årsgammal lövkompost, en tredjedel grön trädgårdskompost (trädgårdsavfall som fortfarande är grönt, till exempel färskt gräsklipp) och en tredjedel sandblandad jord.
− Tre delar av saker som inte kostar något alls. Vi har mycket sand i jorden hemma så jag kan gräva upp vanlig jord från trädgården, men det varierar ju. Man får prova sig fram med det man har, säger Anders Stålhand.
En omtalad ingrediens i egen jord är biokol, förkolnade rester av bland annat trä. Att göra sin egen biokol är dock inte helt enkelt, enligt honom.
− Egenskaperna hos kolet varierar mycket beroende på temperatur så man vet inte vad man får, det kan bildas giftiga ämnen i förbränningen och träet kan i värsta fall innehålla tungmetaller.
