Palmolja – En väl dold miljöbov

Palmoljeproduktion är generellt sett dålig ur ett hållbarhetsperspektiv. Regnskog skövlas för att bereda plats för palmoljeplantager vilket leder till höga koldioxidutsläpp, att jordbruksmark försvinner, djur och lokalbefolkning fördrivs och den biologiska mångfalden utarmas (se bland annat Sveriges Natur 3-2023).

Samtidigt används oljan i allsköns produkter i dagligvaruhandeln. Både i matvaror såsom halvfabrikat och snacks, men också i stearinljus, kosmetika och biobränslen bland mycket annat.

Svår att helt undvika

Hur kan man som konsument vara säker på att man inte bidrar till de negativa effekter som palmoljeproduktionen innebär? Att undvika palmoljan helt är svårt, enligt Olle Forshed. Han är doktor i tropisk regnskogsekologi och skötsel, och expert på regnskog och tropiskt skogsbruk på Världsnaturfonden (WWF).

– Cirka 60 procent av den olja som används på marknaden i dag är palmolja. Lösningen är alltså inte att helt undvika den då det i princip är omöjligt, säger han.

Alternativ inte alltid bättre

Enligt Olle Forshed behöver inte heller de alternativ som används nödvändigtvis vara bättre. Detta eftersom det inte är palmoljan i sig som är negativ.

– Byter du ut till exempel palmolja mot kokosolja så kan den vara minst lika negativ ur ett hållbarhetsperspektiv, säger han.

Det viktiga är i stället hur palmoljan har tagits fram, anser Olle Forshed. Här vilar ett stort ansvar på företagen.

– Bland annat ska palmoljan som odlas inte leda till avskogning, och kemikalieanvändning behöver undvikas i så stor mån som möjligt.

Är certifiering lösningen?

Det är här som RSPO-certifierad palmolja kommer in i bilden. Det är ett system som WWF, tillsammans med andra organisationer, återförsäljare och företag har tagit fram för att försöka minska de negativa effekter som palmoljeproduktionen kan innebära.

RSPO är dock inte helt utan problem. För det första drar sig företag många gånger för att märka ut att deras produkter är RSPO-certifierade, eftersom det visar på att de innehåller palmolja. Detta trots att certifierad olja relativt sett är hållbar jämfört med ickecertifierade alternativ.

– Här är det viktigt att företagen vågar märka ut att de använt certifierad palmolja så att konsumenter kan göra informerade val, säger Olle Forshed.

Brister i efterlevnad

Ett annat större problem är att RSPO-certifiering inte är en garanti för att palmoljan fullt ut är ansvarsfullt producerad. Även certifierade palmoljeodlingar kan ha negativa effekter på miljö och människor.

– Det är en komplicerad sektor och det förekommer brister i efterlevnaden av principer och kriterier. Inte minst konflikter kring mark mellan bolag och lokalsamhällen är en svår fråga, säger Maria Rydlund, sakkunnig inom tropisk skog på Naturskyddsföreningen.

En anledning till detta kan vara att företag som bryter mot regelverken inte kan hållas juridiskt ansvariga för sina handlingar. Något det snart kommer att bli ändring på.

Ny lagstiftning

I maj 2023 trädde EU:s avskogningsförordning i kraft, och i december 2024 kommer först större företag som placerar palmolja på EU:s inre marknad att behöva rätta sig efter den om de inte vill lida juridiska konsekvenser. Bland annat ska företagen göra en egen riskbedömning och inte förlita sig på certifieringar såsom RSPO.

– I och med det nya regelverket så blir det företagens ansvar att se till så att produktionen inte bidrar till, till exempel, avskogning och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Framför allt är det viktiga att minska efterfrågan på palmolja totalt sett och ersätta den med andra mer hållbart producerade, gärna ekologiska, vegetabiliska fetter och oljor, enligt Maria Rydlund.

– Det är A och O. Här kan den enskilde konsumenten bidra genom att dra ner på konsumtionen av produkter som innehåller palmolja, genom att läsa innehållsförteckningar noggrant.

E-ämnen varningsflagga

Problemet är att det inte alltid är helt lätt att avgöra vilka produkter som innehåller palmolja. En del ingredienser kan vara palmoljederivat utvunna ur palmoljan med invecklade alternativa beteckningar. Som huvudregel kan man tänka att om produkten innehåller någon form av tillsats, såsom E-ämnen, kan det vara värt att dra öronen åt sig, enligt Olle Forshed.

– Är det inte tydligt markerat vad dessa tillsatser består av så kan det vara värt att kontakta producenten och helt enkelt fråga, säger han.