Solskyddskärmer är komplicerade kemikalieblandningar som kan vara hälso- och miljöskadliga.
Säkrare med miljömärkta solskyddskrämer
Sola är skönt, tills du bränner dig. Med solskyddskrämer kan vi stanna längre i solen, men de kan vara både hälso- och miljöfarliga. Välj miljömärkta krämer så är du på den säkra sidan.
När vårsolen börjar skina är det många som vill sola sina vinterbleka kroppar. För att kunna stanna längre i solen utan att bränna sig tar man då gärna till solskyddskrämer. Men det vi smetar ut på huden är komplicerade kemikalieblandningar som kan vara både hälso- och miljöskadliga, därför är det extra viktigt att välja miljömärkta solskyddsprodukter.
I en uppsats av Lovisa Bohman från Lunds universitet granskades innehållet i 110 solskyddskrämer på den svenska marknaden. Hon fann inte mindre än 347 olika ingredienser. Fler än hälften av dessa var klassade som miljö- eller hälsofarliga i de högsta faroklasserna enligt Kemikalieinspektionen, Europeiska kemikaliemyndigheten eller miljörörelsens så kallade SIN-lista. En dryg fjärdedel av ämnena var klassade som farliga för liv i vatten, vilket ju är intressant då sol och bad ofta hänger ihop.
Den typ av ingredienser som visade sig mest problematisk ur miljö- och hälsosynpunkt var olika typer av UV-filter, som exempelvis kan vara skadliga för foster, ackumuleras i näringskedjor, är svårnedbrytbara eller hormonpåverkande. Solskyddskrämerna får enligt EU:s kosmetikaförordning innehålla upp till 40 procent UV-filter. De ämnen som bildar kemiska UV-filter har visat sig finnas vitt spridda i den svenska naturen, enligt mätningar från Institutet för vatten och luftvårdsforskning. Halterna är därtill högst sommartid då vi badar som mest. Flera av ämnena har enligt en studie från det danska naturvårdsverket kunnat identifieras exempelvis i mänskligt blod och i urin, liksom i dricksvatten.
Alternativet till de kemiska UV-filtren är ett mekaniskt skydd i form av titandioxid eller zinkoxid som smetas på huden och reflekterar solstrålarna. Men för att det vita kladdet inte ska synas så mycket tillsätts det numera oftast i nanoform. Ett ämne i nanostorlek har andra egenskaper än vad ämnet har i sin ”vanliga” form, exempelvis kan helt ofarliga ämnen som nanopartiklar få hormonpåverkan eller riskera att skada vävnader. Forskningen är dock oenig kring om nanopartiklarna kan tränga igenom huden. Merparten av studierna tyder på att de inte kan det, möjligtvis med undantag för hårsäckar och svettkörtlar.
Klart är dock att titandioxid i nanoform som inandas kan leda till lunginflammation och även cancer. Ämnet uppges till och med kunna passera de membran som skiljer blodhinnorna från hjärnvävnaden. Använd därför inga solskyddssprayer med nanomaterial och inget nanoläppbalsam heller. Ordet ”nano” måste stå angivet i ingrediensförteckningen på förpackningen om nanomaterial finns med i produkten.
