För att gynna ängsflora, fåglar och insekter behöver fröer få hjälp med att samlas in och spridas. Illustration: Jens Magnusson
Sprid fröer där du står
Det är lätt att göra en insats för den biologiska mångfalden. Samla in och sprid fröer lokalt från ängsblommor.
I dagens jordbruk har blomrika ängar och betesmarker trängts undan till förmån för stora odlingar av några få grödor på bekostnad av biologisk mångfald. Vi ser allt färre svenska ängsblommor, vilket påverkar många insekter och andra djur som är beroende av dessa växter negativt. Flera insektsarter är hotade, vilket i sin tur utgör ett hot mot såväl biologisk mångfald som vårt biologiska kulturarv.
För att stoppa utvecklingen krävs årlig fagning, slåtter och insådd av ängsfröer. Undvik att köpa utländska fröer, samla i stället in lokala ängsfröer och sprid dem på ängsmarker i närheten. Det gynnar växter anpassade till platsens förhållanden samt lokala pollinatörer och andra djur. Plocka fröerna när det är torrt och ta inte fröer från växter som är fridlysta, invasiva eller som det finns få av.
Hjälp till att sprida fröer
Förr spred sig ängens fröer när de fastnade i betesdjurens pälsar, men också med höet som slogs på ängen och sparades som foder till djuren på vintern. Vagnen som transporterade höet blev en naturlig fröspridare. I dagens jordbruk behöver vi människor hjälpa till, till exempel genom att sprida fröer i vägkanterna.
Läs också: Liten, men rik prisbelönt radhusträdgård
Gynnar ängarnas flora
Några ängsblommor som är bra och lätta att samla in frön ifrån är gulmåra, liten blåklocka, rödklint, åkervädd och johannesört. Att sprida fröer från dessa gynnar ängsfloran och de djur som är beroende av dessa växter. Ängsblommornas frön sår man på hösten.
Läs också: Ingen natur utan insekter
Beroende av ängen
Fåglar som sädesärla och sånglärka liksom fjärilar som sexfläckig bastardsvärmare och ängsmetallvinge och bin som väddsandbi, småfibblebi, blåklocksbi, praktbyxbi och klöverhumla är helt beroende av att våra ängsblommor finns kvar i naturen.
Läs också: Bin behöver blommor
Fröer ger frukt och bär
Ängen är en av våra artrikaste platser. Hög artrikedom ger mer motståndskraftiga ekosystem. De fröer som du sprider på ängarna ger föda och boplats åt våra pollinerare. Tack vare ängsblommorna kan insekter som bin och fjärilar leva gott och pollinera fruktträd, bärbuskar och åkerns grödor.
Slå med lie för artrikedom
En ängsmark behöver vara näringsfattig för att bli artrik. Bäst mår ängen av att slås på sensommaren. Slå gärna med lie eller en slåtterbalk. Låt växtmaterialet ligga kvar några dagar och fröa av sig. Samla sedan upp det för att ta bort näringen.
Läs också: Väg till mångfald
Skapa en egen äng
Runt om i Sverige genomförs en rad insatser för att skapa nya livsmiljöer för arter som är beroende av ängsmarker. Börja i trädgården, på balkongen eller i vägrenen och delta i Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng. För att samla in fröer går det att använda den ihopvikbara påse som finns som bilaga i tidningen.
Läs mer hos Naturskyddsföreningen.
