Strömmad energitjuv

RÄTTELSE: I den version av denna text som publicerades i Sveriges Natur 2-2023 gjordes en felkalkylering på sid 51. För mer korrekta siffror se faktaruta här intill. 

Några dagars ledighet och mejlboxen svämmar över av allt från nyhetsbrev till rabatterbjudanden. De flesta av dem hamnar direkt i skräpposten eller papperskorgen, vilket visar hur önskvärda dessa typer av mejl är.

Förutom att ta upp plats drar de energi. Enligt Energimyndigheten står världens serverhallar, det vill säga de center som all datatrafik går igenom, för upp till fem procent av världens energianvändning.

Då är inte de energislukande kryptovalutorna inräknade. Det innebär att om IT-sektorn vore ett land skulle den hamna mellan Japan, som ligger
femma, och Brasilien, som ligger sexa, vad gäller den totala energiförbrukningen.

Det låter allvarligt men Per Stenström, professor i dataarkitektur vid Chalmers, tonar ner det.

– Det är inte försumbart, men inte jättemycket heller. Det är inte här de stora utsläppen ligger.

Mejlande marginellt

Per Stenström säger att ett kort mejl bestående av enbart text kräver ungefär en miljontedels joule. För att sätta det i perspektiv kostar det cirka en miljon joule i timmen att värma upp en genomsnittlig svensk villa.

Att skicka en bild motsvarar cirka en miljon tecken, vilket innebär att en bild ”kostar” en tusendels joule. Spammejl, alltså massutskick, drar ännu mer energi, dels eftersom de ofta innehåller mycket text och bilder, dels för att de skickas till väldigt många människor.

Även om det blir många mejl totalt drar de sammantaget inte så mycket energi. En kanadensisk studie från 2022 kom fram till att vårt mejlande genererar utsläpp på mindre än ett kilo koldioxid per person och år.

– Eftersom Kanada har mycket smutsigare el än Sverige så är det antagligen lägre för oss. Vår konsumtion ger upphov till åtta till nio ton per person och år, så vårt mejlskickande har antagligen försumbar påverkan på klimatet, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH och programchef för stiftelsen Mistra hållbar konsumtion.

Strömning och teknikprylar störst bovar

De kanadensiska forskarna slår fast att det är själva produktionen av de elektroniska prylarna, till exempel telefoner och datorer, och inte dataanvändningen i sig som ger upphov till störst energiförbrukning.

Vårt digitala miljöavtryck avgörs således främst av efterfrågan på och tillverkningen av nya elektroniska prylar. De senaste åren har det dock tillkommit en tjänst som har bidragit till att utsläppen har ökat avsevärt.

– Att strömma en film motsvarar cirka en miljard tecken, eller en joule, och koldioxidutsläppen går upp i proportion till det. Multiplicerar man det med mängden människor som håller på med detta blir det ganska stora mängder, säger Per Stenström.

Den internationella tankesmedjan Carbon Trust beräknar att en timmes strömning motsvarar utsläpp på 55 gram koldioxid.

– Strömning är en ganska stor del av trafiken numer. Eftersom det är så lättillgängligt konsumerar vi mer och mer, säger Göran Finnveden.

Ju högre upplösning och bildkvalitet, desto högre energiförbrukning. Enligt den kanadensiska studien står strömning av rörlig bild för 28–68 procent av vår IT-relaterade miljöpåverkan (beroende på hur elen produceras och hur ofta man tittar).

Energieffektiviteten ökar

Både Per Stenström och Göran Finnveden menar att IT-sektorn utvecklas väldigt snabbt och att minska energiförbrukningen ligger högt på företagens prioriteringslista.

Även sökmotorer jobbar aktivt med att få ner energianvändningen, dels för att minska kostnaderna, dels för att sökningarna ska gå snabbare.

– Det finns en extrem medvetenhet från de aktörer som gör det möjligt för oss att använda dessa system. Det är inte så att användaren väljer sökmotor efter energisnålhet utan det löser sig själv genom att de väljer den som ger bäst och snabbast sökningar. Sen att det smärtar med en hög elräkning är incitament nog för företagen att minska energianvändningen, säger Per Stenström.

Därför tror han att IT-sektorns energiförbrukning kommer att öka med 7–8 procent för att sedan stagnera.

Enligt Göran Finnveden har förvisso mängden datatrafik ökat, men det har också energieffektiviteten, det vill säga utsläppen per gigabyte har minskat. De har i princip tagit ut varandra, säger han.

– Så energianvändningen har inte för ändrats jättemycket de senaste tio åren. Det är bra att vi får ut mer nytta utan ökade utsläpp, samtidigt måste alla sektorer minska sina utsläpp. Inget land eller sektor kan komma undan med att de är för små för att göra skillnad.

Fotnot: 3,6 miljoner joule är lika mycket som 1 kilowatt per timme (kWh).