Svinnsmart förpackning är ingen miljöbov

Att matsvinnet måste minska är de flesta överens om. Svenska hushåll slänger 61 kilo matavfall per person och år. Ungefär en tredjedel av maten som hamnar i soporna är fullt ätbara livsmedel, enligt Naturvårdsverket. Så hur får vi bukt med resursslöseriet?

En doldis i arbetet med att minska matsvinnet är förpackningarna. Smörpaketets folie, färdigförpackad frukt och inplastad gurka utmålas ofta som miljöbovar i debatten. Riktigt så enkelt är det inte, enligt Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. Tillsammans med kollegan Helén Williams har han skrivit boken Stoppa matsvinnet – en förpackad lösning (Fri Tanke, 2022).

– Förpackningar har fått oförtjänt dåligt rykte. För mat med hög miljö- och klimatpåverkan, till exempel kött, mejeri och avokado, är förpackningen avgörande för att förhindra svinn. Då blir svinnminskningen viktigare än förpackningens inverkan, säger han.

Viktigare minska svinn än förpackningar

Enligt forskarna skulle livsmedlens totala miljöpåverkan sannolikt ha varit många gånger större utan förpackningar. Det kan röra sig om hur emballage och utformning effektiviserar transporter eller hur mjölkpaketets plastfilter förlänger hållbarheten.

– Plasten runt grönsaker förhindrar till exempel mycket svinn, så som handeln ser ut i dag är den motiverad. Om vi å andra sidan åt mer färskvaror i säsong skulle det inte behövas lika mycket förpackningar, säger Fredrik Wikström.

Samtidigt bidrar plast till sopberg och kan innehålla oönskade kemikalier. Alla förpackningar är inte nödvändiga och designen kan fortfarande bli bättre, enligt forskarna.

– Cirka en tredjedel av hushållens svinn kan försvinna med bättre förpackningar.

Butiker kampanjar för onödiga merköp

Vanliga problem är för stora förpackningar och bästföre-märkning som missuppfattas. Ett exempel är bröd, som ofta säljs i stora limpor. Varje år slängs 80 000 ton bröd – 260 000 brödskivor i timmen.

– Än så länge finns ingen affärsidé för hur butiker ska hjälpa oss att slänga mindre mat. Om vi konsumenter efterfrågade tjänster för det så skulle det kanske börja, säger Fredrik Wikström.

Det är inte lätt för den enskilde att veta hur man ska tänka. Enligt forskaren måste såväl hushåll och matbutiker som myndigheter och producenter av livsmedel och förpackningar bli bättre på att hålla nere svinnet och inte avfärda förpackningarnas roll.

– Konsumenter driver på svinn när vi inte vill ha krokiga morötter och blir missnöjda när butikshyllorna inte är fulla. Samtidigt kampanjar butiker för att få oss att köpa mer än vi hinner äta upp.