Ta tåget till myskoxarna

Det ger en speciell känsla i magen att titta över ett krön och plötsligt stå 200 meter från en vild myskoxtjur. Särskilt vildsint ser den inte ut just nu, utan mest som en idisslande pälshög. När myskoxen till sist reser sig är det för att beta på en videbuske.

När den börjar gå bortåt, med hårmanen böljande som ett draperi i varje steg, då syns det att denna art rymmer en urtida värdighet. Nackpuckeln får tjuren Ferdinand att framstå som en liten snorvalp.

Det går att uppleva detta urtidsdjur i Sverige, i Härjedalen, under höst, vinter och vår. Sedan brukar den lilla norsk-svenska flocken på tio djur korsa gränsen för att söka sommarsvalka på norska höjder.

Betydligt lättare är det att få syn på myskoxar i nationalparken Dovrefjell i Norge.

Spana på avstånd

Kråkbärshedarna framför fjället Snøhetta kunde ha varit lite var som helst i den skandinaviska fjällkedjan, men myskoxtjurens närvaro ger en helt ny stämning. Mammutarna känns inte långt borta.

Vår myskoxe fortsätter längs bergskammen och leder vägen till en liten byggnad med panoramafönster – Viewpoint Snøhetta. Härifrån spanar besökare på en flock med myskoxkor och kalvar på betryggade avstånd.

Myskoxar kan vara livsfarliga om man retar dem, som förhistoriska pansarvagnar. De går fritt, till en viss gräns. De myskoxar som korsar E6:an söderut och kliver in i Rondane nationalpark skjuts och blir myskoxkorv.

I Norge skedde den senaste dödliga olyckan på 1960-talet. Det ska inte vara några problem att fjällvandra inne i Dovrefjell så länge man håller ett säkerhetsavstånd på minst 200 meter och inte har hund med sig.

Det känns ändå lugnare att gå vidare och slå upp tältet i Rondane nationalpark. Det är också en av Norges bästa platser för att spana efter vildren, en annan exklusiv art med lite mildare sinnelag.

Tänk dock på att vildrenar är väldigt skygga och det är viktigt att inte skrämma dem, eftersom det kan få stora konsekvenser för denna akut hotade art. Håll utkik, och om du skulle upptäcka dem, gå inte närmare.