Broderier med hotade arter som röd tråd

Liten parasollmossa, mulmknäppare och bombmurkla är kanske inte de vanligaste motiven på broderier i dag, men de senaste månaderna har förekomsten ökat. Och det är bara några exempel.

I skrivande stund har fler än 115 brodöser deltagit i utmaningen att brodera rödlistade arter, på initiativ av föreningen Täcklebo broderiakedemi.

Fetörtsblåvingen bjöd på flera utmaningar

En av deltagarna är Maria Kamfjord. Hon har broderat den mycket hotade fjärilen fetörtsblåvingen.

– Jag ville brodera en lokal art som finns i Södermanland, där jag bor. Dessutom ville jag göra ett skalenligt broderi och till sist föll valet på fetörtsblåvingen, säger hon.

Som utbildad konstbrodös är Maria Kamfjord van vid hantverket. Men fetörtsblåvingen bjöd på flera utmaningar.

”Kan vara det svåraste jag någonsin broderat”

– Alla detaljer och storleken gjorde att det blev otroligt pilligt. Det kan vara det svåraste jag någonsin broderat faktiskt. Det dök också upp nya idéer under resans gång som gjorde att jag var tvungen att klura ut nya lösningar längs vägen.

Som vadå?

– Jag insåg till exempel att de har små hår på kroppen, så det har jag försökt återge. Och så kom jag på att jag ville göra fjärilarna tredimensionella, vilket inte var självklart hur jag skulle lösa. Till sist bestämde jag mig för att sy fast metalltråd på baksidan av vingarna så att de inte ligger platt utan är vinklade.

En art med krav på fingerfärdighet

Enligt Artdatabanken har fetörtsblåvingen ett vingspann på 27–32 millimeter, något Maria tog fasta på. Precis som namnet tyder på är fetörtsblåvingen till stor del blå, men vingarna har en täckning som ställer höga krav på fingerfärdighet.

Det som vid en första anblick kan se ut som blått är i själva verket en kombination av blåa partier omgivna av tunna svarta linjer. Vingribborna, som de egentligen heter, mynnar sedan ut i ett komplicerat mönster. Nyanser och täckning skiljer sig lite mellan hanen och honan.

Kort sagt: fetörtsblåvingen är inte en art man broderar snabbt. I alla fall inte om man vill att resultatet ska bli så verklighetstroget som möjligt.

När Sveriges Natur besöker Maria Kamfjord ska hon snart packa in slutresultatet i bubbelplast och skicka till Vetlanda museum. Där ska fjärilen ställas ut tillsammans med andra kandidater från rödlistan.

Stort engagemang för frågan

Att broderierna skulle ställas ut för allmänheten var egentligen inte tanken från början, men projektet har mynnat ut i flera utställningar och utmaningen fick ovanligt stort gensvar, säger projektsamordnaren Åsa Hylén på Täcklebo broderiakademis medlemstidning.

– Vi brukar ha en utmaning till våra medlemmar att brodera något kopplat till våra temanummer. Inför numret i december kom vi på redaktionen fram till förslaget rödlistade arter. Vi fick in så många bidrag att alla inte ens fick plats i tidningen, så brukar det inte vara, säger hon.

”Kan fungera som en ögonöppnare”

Åsa Hylén säger att hon tror att ämnet engagerar för att det slog an något hos föreningens medlemmar.

– Det finns en tradition av att brodera motiv från naturen, men här får det en annan laddning och kan fungera som en ögonöppnare både hos brodösen och betraktaren, säger hon.

Maria Kamfjord är inte förvånad över det stora intresset och säger att hon själv lärt sig mycket tack vare utmaningen.

– Jag får erkänna att jag inte visste så mycket om rödlistan före det här projektet. Det är skrämmande att inse att så många arter är hotade i dag, jag visste faktiskt inte hur pass illa det är.

Vad tycker du om kombinationen broderier och rödlistade arter?

– Det är en jättebra kombination, tycker jag. Med broderi går det att visa detaljer som är svåra att få syn på genom till exempel foto eller målningar. Jag tror att utställningen kan öka intresset för både situationen för våra arter och för broderi i sig.