De jobbar för en ny syn på kläder

Sara Olsson: Stigmat kring att köpa begagnat är borta

På sociala har hon gjort sig känd som Hållbara Sara. Med nästan 50 000 följare på Instagram gör Sara Olsson vad hon kan för att få fler att tänka efter kring sin konsumtion.

Du är utbildad nationalekonom, varför vill du bidra till minskad konsumtion?
– Innan jag blev influencer jobbade jag som avfallsingenjör. I samband med det fick jag verkligen upp ögonen för slit-och-släng-samhället. Vi pratade mycket om att det skulle behövas influencers som hade fokus på avfall och återbruk. Till slut kom jag på att det kanske kunde vara en uppgift för mig.

Vad gjorde att du valde att göra slag i saken och byta yrkesbana?
– När jag fick mitt andra barn 2018 hade det varit skogsbränder i Sverige hela sommaren. Jag kände att jag ville börja engagera mig mer i klimatfrågan och lyfta kopplingen mellan vår konsumtion och klimatet. Jag hann också bli utmattad och sjukskriven en period och efter det insåg jag att jag ville jobba på ett annat, mer hållbart sätt.

Vad har hänt sedan du startade ditt konto Hållbara Sara 2019?
– Jag upplever att stigmat kring att köpa begagnat är borta. Men många har fortfarande samma konsumtionsbeteende och köper mer än de behöver, både nyproducerat och begagnat. Det kan nästan bli som att second hand blir en slags langning av fast fashion, om nya kläder köps för att direkt lämnas in och säljas vidare. Vi behöver komma bortom det beteendet och ändra synen på konsumtion.

Hösten 2024 deltog du i Naturskyddsföreningens kampanj Max 5, varför?
– Jag tycker att det är väldigt bra att ha en konkret siffra på vad som är rimlig konsumtion. Jag tror inte på förbud, de har en förmåga att trigga oss. Så länge man gör medvetna val och inte handlar för mycket så är det möjligt att köpa även nyproducerade kläder, så därför ville jag gärna medverka i kampanjen.

Tror du alla klarar att minska sin konsumtion?
– Ja, om jag kan så kan alla. Jag älskar kläder och har handlat mycket nya kläder tidigare i livet. Men jag brukar tipsa om att shoppa i sin egen garderob, det går ofta att skapa nya outfits med det som redan finns hemma. Jag har faktiskt märkt att ju mindre garderob jag har, desto mer kreativ blir jag.

Läs också: Lättklickade kläder

Sofi Svensson: Vill inte bidra till slit-och-släng-samhället

Efter flera år av kommersiell kläddesign tröttnade Sofi Svensson. I radhuset i södra Stockholm ger hon nu nytt liv till trötta lakan och fläckiga linnedukar.

Du jobbar med att ”upcycla” äldre textil, vad innebär det?
– Jag vill gärna se det som att jag förädlar äldre material. Det jag gör mer konkret är att göra om hantverksmässigt tillverkade material till nya kläder.

Hantverksmässigt tillverkat material, vad betyder det?
– Material med någon typ av hantverk. Det kan vara handvävda lakan eller äldre linnedukar med brodyr, till exempel. Det känns fint om de kan komma till användning i stället för att bara ligga i en låda eller ännu värre, gå till återvinning eller slängs.

Vad tänker du om att det textil så ofta blir till avfall?
– Jag blir helt nervös av att tänka på det. Det är uppenbart resursslöseri, och när det kommer till de här hantverken är det ju dessutom ett kulturarv som vi måste ta hand om.

Läs också: Förbjudet att kasta tyg i soporna

Var får du materialet ifrån?
– Det kommer främst från några olika second handbutiker som jag har överenskommelser med. Till stor del handlar det om sådant som de inte kan sälja vidare på grund av att det är trasigt eller smutsigt. Men en hel del kommer från privatpersoner också.

Hur fick du idén till Lump Studio?
– Jag älskar kläder och kommer från ett hem där det är självklart att vårda och ta hand om det man har. Jag utbildade mig till modedesigner och jobbade som det kommersiellt, men jag kände till slut att jag inte kunde stå för det. Jag vill göra vackra kläd-
er utan att bidra till slit-och-släng-samhället. Dessutom är det otroliga material som är härliga att bära.

Anna Lidström: kläder är inte en slutpunkt i designprocessen

Vad betyder redesign?
– Det handlar om att omforma och förfina något som redan är skapat. Jag jobbar med kläder men redesign är ett förhållningssätt som är applicerbart också för helt andra saker, som hus och möbler till exempel.

Varför har du valt att jobba med det här?
– Modeintresset har jag haft sedan tidiga tonår och jag har alltid dragits till udda material, gärna sådant som inte är så fint och insmickrande eller ens tänkt att bli kläder. Jag sydde till exempel min examenskostym av en gammal presenning som min morfar haft över sin ved.

Hur blev kostymen?
– Jättefin! Presenningen glittrade lite och kostymen blev väldigt välsittande och stilren.

Vad handlar din forskning om mer konkret?
–. En stor del av det jag gör handlar om att inte se kläder som en slutpunkt utan en startpunkt i en designprocess, något som är svårare än det kan låta. I min forskning har jag utvecklat designmetoder och teoretiska grunder för redesign. Det här används nu för att höja kunskapen om redesign både bland professionella designers och på designutbildningar.

Hur ser kopplingen till hållbarhet ut?
– Att använda det vi redan har producerat är det absolut bästa vi kan göra. Om vi kan göra om sådant som redan finns så att det används längre i stället för att slängas eller kemiskt brytas ner till fibrer, som är svårt och energikrävande, så vinner vi massor på det miljömässigt.

Hur mycket kan redesign påverka den kommersiella klädindustrin tror du?
– Än så länge är det en väldigt liten del av all klädtillverkning som kan klassas som redesign men intresset växer. I dag finns det många duktiga unga designers som visar vägen och många av de större aktörerna har förstått att det går att tjäna pengar mer än en gång på de produkter man producerat. Men om redesign ska kunna ta en större plats behöver också saker som normer, beteenden och lagstiftning anpassas.