"I över tolv år har vi i föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck byggt kunskap, föreläst, guidat och hjälpt till med överklaganden", säger Marie Persson Njajta. Foto: Privat
Hon tar strid mot gruvan
Batteriboomen i norr har väckt gruvplanerna i Rönnbäck på nytt. Marie Persson Njajta kallar det grön kolonialism.
Fallande metallpriser, men också kritik från FN:s rasdiskrimineringskommitté, pausade de kontroversiella planerna på en stor nickelgruva i Rönnbäck vid Gardikens vattenmagasin.
Vad har hänt nu?
− ”Batteribältet” med nya fabriker i Skellefteå, Mo i Rana och Vasa ger höjda mineralpriser. Klimat och omställning används som argument för en ny förstudie.
I Sápmi driver ”gröna” argument på både gruvprojekt, vindkraft och skogsbruk. Vi som varit med länge ser samma diskussion som under vattenkraftsutbyggnaden. Även om det kallas grön tillväxt och utveckling handlar det om exploatering, inte minskad resursförbrukning. Vi vill inte ha en grön kolonialism, varken här eller någon annanstans.
Varför är ni emot planerna?
− Området är väldigt känsligt. Det är samiska åretruntmarker och renbetesland som skärs av. Det ligger mitt i ett av Umeälvens källflöden. Det är också en väldigt låghaltig fyndighet, det mesta man kommer att bryta är avfall. Storskalig brytning ger stora lokala konsekvenser och risker, men tyvärr kommer miljöprövningen sist. Planerna strider även mot våra urfolksrättigheter.
Läs också Sveriges Naturs reportage om Rönnbäck och gruvkonflikter från 2014: Sveriges ömma punkt: samer och gruvor
Hur har ni jobbat med frågan?
− I över tolv år har vi i föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck byggt kunskap, föreläst, guidat och hjälpt till med överklaganden. Senast briefade vi FN:s nya urfolksrapportör. Vapstens sameby har tagit frågan till FN, men den berör också hundratals andra samer som inte fått något inflytande utan osynliggjorts. Man befinner sig i ständig beredskap, men försöker leva livet ändå. För mig handlar det till exempel om att utveckla samisk kultur här i Tärna och att föra vidare vårt sätt att leva till våra barn.
Du har jobbat för en samisk sanningskommission, något som nu blir av.
− Också ett långt arbete, det känns jättebra att ha drivit det hit. Vi inom Sametingets styrgrupp har enhälligt ställt oss bakom direktiven som tagits fram i dialog med departement och regering. Kommissionen ska granska den statliga politiken mot det samiska folket och enskilda samer, historiskt och i dag. Det handlar också om att öka kunskap och föreslå åtgärder för att komma till rätta med övergrepp. Arbetet ska vara förutsättningslöst, alla vittnesmål från samer är välkomna. Jag tror det här kan få stor betydelse på sikt. Det måste till en förändring.
