”Jag är som mest radikal nu”

När man googlar på Per Bolund är en av de vanligaste sökningarna ”Per Bolund längd”. 192 centimeter – stämmer det?

– Ja, det stämmer. Jag är precis lagom pandemiavstånd om jag lägger mig ner på marken.

Bakom honom ligger den basketboll som fått följa med i flytten från finansdepartementet ett kvarter bort till det nya kontoret på miljödepartementet.

– Det är en gåva från förra staben, till minne av kongressen 2019 då jag blev vald till språkrör. Jag fick chansen att spela lite basket på någon ledig stund så det är en påminnelse om att livet inte bara är arbete utan att det också handlar om luckor för att hinna röra sig och träna. Det är en källa till glädje för mig.

Under pandemin har basketbollen fått vila. I stället har han åkt skidor. Och han cyklar till jobbet varje dag. Har tre barn, sambo, hus och håller på AIK. Och Crystal Palace i engelska ligan. Men i övrigt är det svårt att komma Per Bolund inpå livet.

– Jag vill hålla isär jobb och privatliv. Likt företrädaren Isabella Lövin, som  lämnade miljö­ ministerposten i samband med Miljöpartiets kongress och språkrörsbyte, var det Östersjön som väckte intresset för naturen.

Såg övergödningen i skärgården

Somrarna har han sedan barnsben tillbringat i Lådnaskärgården utanför Stockholm där släkten har ett sommarhus.

– Jag kunde se med mina egna ögon hur övergödningen gjorde havet grum­ligare. Miljögifterna gjorde att vi fick varningar att fisken inte gick att äta. Jag kände att det var en enorm inskränkning i min livskvalitet. Det väckte ett engage­mang, en lust att lära mig mer men också en vilja att kämpa för naturen.

Mest fascinerad är han över hur allt hänger ihop.

– Vi har fått en förvrängd syn på naturen och många människor tror att allting handlar om konkurrens och att vissa arter dominerar andra, att det handlar om aggression och hot. Men naturen visar så många exempel på att grunden egentligen är samverkan. Det räcker ju att gräva i ett skogsområde så ser man hur svamp mykorrhizan samarbetar med trädens rötter för att skapa en större gemensam vinst för båda arterna. Vi kan också gå till oss själva. Hela vår tarmkanal är ju fylld av andra arter som ger oss hälsa och näring.

Biologlinjen var ett enkelt studieval. Den första smaken av politisk seger och känslan av att ha gjort skillnad var när trängselskattsförsöket genomfördes i Stockholm. Då var Per Bolund fritids­ politiker och satt i trafiknämnden.

– Den 3 januari 2006 kunde vi se resultatet från en dag till en annan när trängselskatten infördes och biltrafiken minskade radikalt. När människor hörde av sig till mig och sa att ”för första gången kan jag höra fåglarna utanför fönstret” kände jag att jag hade gjort en enorm förändring som förändrar och förbättrar människors liv.

Finast tänkbara jobb

Sedan dess har han hunnit bli både miljöpartistiskt språkrör och statsråd, först som finansmarknadsminister, sedan också bostadsminister och nu miljöminister med den ceremoniella titeln vice statsminister.

– Jag är stolt över att ha varit biologen på finansdepartementet, nu blir jag biologen på miljödepartementet. Det är det finaste jobb man kan ha, det är som att komma hem.

Om tiden på finansdepartementet säger han:

– För mig är det självklart att naturen sätter gränserna för alla mänskliga aktiviteter. Det gäller även för ekonomin.

Hur var du när du var som mest radikal?

– Jag tror att jag är som mest radikal nu. Med växande kunskap och stöd från forskningen från hela världen så vet vi att hotet mot vår existens är på allvar. Vi är den sista generationen som kan se till att vi får en hållbar planet.

Vi har bett våra läsare om frågor till dig. Förutom vilket fotbollslag du håller på frågar någon: ”Borde vi inte avskaffa kapitalismen?”

– Jag tror att vi behöver ha en dis­ kussion om vilka värden som driver oss som samhälle. Där är jag övertygad om att bara största möjliga vinst inte är den drivkraft som för oss in i framtiden utan där det snarare är omsorg om varandra och samverkan. Vi kan lära oss mycket av hur naturen fungerar. Men tiden är för kort för att vi först ska komma överens om ett helt nytt samhällssystem och en ekonomisk modell. Vi måste jobba med de verktyg vi har här och nu och nå tillräck­ ligt långt med dem.

På samma tema: ”När har du tänkt avskaffa den ständiga ekonomiska tillväxten?”

– Det är en väldigt bra fråga. All tillväxt är inte av godo. Det finns tillväxt som också skadar ekonomin. Först måste vi avskaffa den oekonomiska tillväxten.

Blev hotad med avgångskrav

Det mest frustrerande tycker han är motståndet när det gäller miljöfrågor.

– Det är där de politiska skiljelinjerna är som allra störst.

Han återkommer flera gånger till debattklimatet när flygskatten föreslogs.

– Jag blev hotad med avgångskrav för att vi ens drev den frågan. Det blev en väckarklocka över de enorma skiljaktigheter som finns i miljöpolitiken.

Trots att han är noga med att stänga av jobbet hemma ligger han ibland vaken och vrider sig på nätterna.

– Det händer, inför stora beslut. Och det är klart att när det kommer nya forskningsrapporter som visar på att hotet när det gäller till exempel klimatet är större än vi trodde tidigare väcker det en oro hos mig precis som hos nästan alla andra människor.

Med tanke på att det var Östersjön som väckte ditt intresse för miljöfrågor: vilka kon­kreta åtgärder tänker du göra för Östersjön?

– Det första är att stoppa plastnedskräpningen, det är en ödesfråga för haven. Sedan är det att vår avfallshante­ ring blir cirkulär med giftfria kretslopp för där vet vi att de gifter vi tar in i vårt samhälle, de kommer ut i någon form och de brukar hamna i haven i slutänden. Nu kommer det nya rapporter att dioxin­ halterna inte längre sjunker i strömming­ en i Östersjön, det är en varningssignal vi måste ta på allvar.

När förbjuds plasten? undrar en läsare.

– Vi kommer ta steg nu för att förbjuda engångsplast och vi har också använt ekonomiska styrmedel som gör att plast­påseanvändningen har minskat radikalt. Det gör ju att vi är på väg i snabb takt med att ta bort den onödiga plastanvändning­en. Sedan tror jag att vi alltid kommer att använda plast i Sverige i sjukvården och på andra ställen där det saknas bra alter­nativ, men då gäller det ju i stället att göra plasten hållbar och se till att den kommer från biobaserade källor.

Kommer vi att klara Parisavtalets mål?

– Jag känner mig mer hoppfull nu än jag gjort på länge.