Palmepriset går till miljöaktivist i Ecuador

Patricia Gualinga är ledare för Kichwafolket i Sarayaku, i Amazonasregionen i Ecuador. Hon kommer från en familj känd för sitt motstånd mot exploatering och skövling av regnskogen Amazonas.

Tillsammans har familjen Gualingas kvinnor i tre generationer tagit sig an både utländska oljebolag och den ecuadorianska staten för att försvara Kichwafolkets traditionella marker och den natur och biologiska mångfald som hotats av framför allt oljeutvinning. Mamma Cristina Gualinga tog på 1980-talet sig an ett det USA-ägda bolaget ARCO, i dag Marathon Petroleum, som ville borra efter olja i Sarayaku.

Lyckades stoppa oljebolag

Cristina Gualinga och hennes kamrater i Kichawafolket hade då hört om den katastrof som då pågick i en annan del av ecuadorianska Amazonas. Oljebolaget Texaco hade sedan 1960-talet kraftigt förorenat regnskogen med oljeavfall.

Läs mer: Amazonas Tjernobyl … fläckar ner det orangea kuvertet

Med Texacofallet i ryggen lyckades Kichwafolket stoppa ARCO men i början av 2000-talet gjorde ett annat bolag, argentinska CGC i samarbete med ConocoPhilips, anspråk på rättigheterna. Denna gång fick Cristina stöd i sin kamp av döttrarna Patricia och Noemí.

Oljebolaget skövlade skog, anlade vägar och placerade ut 1,5 ton sprängmedel under marken för att leta efter fyndigheter. Explosionerna orsakade stora skador på grundvattnet och områdets alla vattendrag.

Drog regeringen inför rätta

Kichwafolket drog Ecuadors regering inför rätta för att ha tilldelat utvinningsrättigheterna i Sarayaku utan att först frågat Kichwafolket om lov. En av dem som representerade Kichwafolket i den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter var Patricia Gualinga.

Domstolen dömde 2012 den ecudorianska regeringen för att förvägrat Kichwafolket sin rättighet att få yttra sig i ärendet, och därmed hotat invånarna i området både fysiskt och kulturellt. Patricia Gualinga har sedan dess fortsatt sin kamp, och förde alla Amazonas urfolks talan under klimattoppmötet COP23, i Tyskland 2017.

Läs mer: Dålig representation för civilsamhället på COP26

Patricia Gualinga har flera gånger utsatts för dödshot. I januari 2018 bröt sig en oidentifierad man in i hennes hem och hotade henne till livet. Han jagades på flykten av en polisman som råkade befinna sig i närheten.

”Ett erkännande av och stöd för vår kamp”

När Sveriges Natur når henne på telefon för att gratulera till priset är det tidig morgon i Ecuador.

– Jag blev väldigt överraskad av priset, som också innebär ett stort ansvar att fortsätta vårt arbete att försvara Amazonas och urfolkens och naturens rättigheter. Det är också ett erkännande av och stöd för vår kamp. Vi kan inte vara tysta när man förstör naturen och attackerar våra liv, säger Patricia Gualinga.

För Patricia Gualinga är miljöförstörelsen av Amazonas också en attack på själva livet. Eftersom människan är en del av naturen är alla attacker på natur och miljö också ett angrepp på själva livet, enligt henne.

– Expolateringen av naturen går emot vår kosmovision, och människans koppling till naturen. Vi är alla en del av naturen, vi är örnarna, vattnet och kosmos. Själen genomsyrar allt även våra fysiska kroppar. Vi har alltid varit emot exploatering och förstörelse av planetens resurser.

Fler hot kvarstår

Även om de direkta hoten mot Sarayaku för tillfället är avvärjda menar Patricia Gualinga att många andra områden i Amazonas är hotade och när invånarna höjer sina röster blir det attackerade. Det gäller framför allt urfolkens kvinnor.

Sedan många år har Amazonas urfolks kvinnor organiserat sig i organisationen Mujeres Amazonicas, som kämpar mot skogsskövling och utvinning av olja och mineraler. Patricia Gualinga är en av organisationens talespersoner.

– Det grundläggande problemet är vår ekonomi. Vi kan inte längre rättfärdiga en ekonomi som slår mot själva livet, och inte bara oss som lever här, utan mot oss alla. Det finns tillräckligt med resurser för oss alla, men världens regeringar vill inte förändra något för de har baserat sina ekonomier på utvinning av fossila energikällor. Det kan vi inte längre tillåta.

Åratal av utvinning av olja, brytande av mineraler och skövling av skogen har lett till synbara förändringar i Sarayaku och de områden där Kichwafolket lever, säger Patricia Gualinga. Hon berättar om kraftigare vädersvängningar med alltmer extremväder, och hur skördar drabbas.

– Vi känner en obalans i våra och hela planetens liv, säger hon.