Utreder andligheten i skogsbruket

Trädet med de hjärtformade bladen, visst är det en lind? Varken den tidigare ärkebiskopen, fotografen eller jag är några trädkännare. Vi tittar närmare på bladen, blickar upp mot kronan och enas till slut om att det är en lind. Men eken känner vi i alla fall igen.

Det mäktiga trädets blad finns i Antje Jackeléns ärkebiskopsvapen och symboliserar både barndomsstaden, tyska Herdecke med eken i stadsvapnet, och dialogen mellan teologi och naturvetenskap.

Skogen är också en kyrka

Vi befinner oss i Europas minsta naturreservat: Dalby Söderskog som ligger utanför Lund, där Antje Jackelén bor sedan hon 2022 blev ärkebiskop emerita (pensionerad). Passande nog ägdes skogen här på medeltiden av ett kloster.

Ett par kilometer bort ligger Nordens äldsta stenkyrka. Men för den naturälskande svensken är också detta en kyrka, skogen en plats för andligt sökande.

– Det är inte svårt att förstå att träd har betraktats som gudomliga, när man ser deras majestät och beaktar tidsperspektivet. Man brukar väl säga att eken växer i 500 år, lever i 500 år och dör i 500 år?

Tro på kunskap

Tid intresserar Antje Jackelén. För 25 år sedan disputerade hon på avhandlingen Tid och evighet där hon undersökte förståelsen av tid inom naturvetenskap och teologi. De är de två storheter hon återkommer till.

– För mig är det viktigt att hålla ihop tron på kunskapen och trons kunskap – vetenskap, teologi och andlighet – i det gemensamma ansvaret för ett gott samhälle.

Hon är hittills den enda kvinna som varit ärkebiskop. Numera är hon ”pensionär” men med en deltidstjänst som senior rådgivare på Lunds universitet och aktuell med boken Tio tankar för själens hunger.

Kyrkans kritiserade skogsbruk

Under våren ägnade hon sig åt det teologiska perspektivet i Svenska kyrkans skogsutredning, som presenteras i

september. Kyrkans kritiserade skogsförvaltning skärskådas i syfte att nå ökad hållbarhet. Tillsammans med Anders Wejryd, även han tidigare ärkebiskop, har Antje Jackelén tittat på betydelsen av andlig hållbarhet.

– Teologiskt har kyrkan ibland hamnat fel. Man har svajat mellan att legitimera hänsynslös exploatering av skapelsen och att romantisera den på ett verklighetsfrämmande sätt. En skapelseorienterad livssyn kan förhindra sådana dikeskörningar.

Läs också: Kritiserat skogsbruk het fråga i kyrkovalet

Sveriges femte största skogsägare

Svenska kyrkan är landets femte största skogsförvaltare med cirka 465 000 hektar skogsmark. Det är en del av de så kallade prästlönetillgångarna med kapital och mark som kyrkan förvaltar. Upplägget är reglerat i lag och innebär att kyrkan använder avkastningen till att finansiera verksamhet, men saknar rätt att sälja sin förmögenhet.

Sedan några år tillbaka är kyrkans skogsbruk föremål för häftig debatt, både i och utanför kyrkan. Debatten har sin motsvarighet på flera nivåer, inom Sverige och i EU.

Skogen het fråga i kyrkovalet

Inför kyrkovalet 2021 bildades ”kyrkopartiet” Himmel och jord med ett förändrat skogsbruk som mål. Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan skrev debattartiklar om att kyrkan måste sluta ”tjäna både Gud och Mammon”.

Samma år beslutade kyrkomötet att tillsätta en utredning om hur skogsbruket ska bli mer ekologiskt, ekonomiskt, socialt, andligt och existentiellt hållbart. I direktivet står att: ”förvaltarskap rör frågor om vår relation till Gud, vår roll i skapelsen och vårt ansvar för varandra och rättvisa mellan generationerna.”

– Vi kan inte bedriva ett skogsbruk som innebär en väldigt hög kostnad för andra arters livsvillkor. Det går emot skapelsesynen. Klimaträttvisa är centralt för kyrkan, och då handlar det både om tid och rum, om kommande generationer och om att de som bidragit minst ofta drabbas hårdast.

Lite skog i Bibeln

När Sveriges Natur frågar vad Bibeln säger om skogen visar det sig att hon har hittat ynka tolv omnämnanden. Men med tanke på naturen där Bibelns berättelser utspelar sig är det inte så konstigt.

Träd förekommer desto oftare. Hon läser högt ur Jesaja, ett stycke som avslutas med att träden klappar händerna.

I texten om andlig hållbarhet till skogsutredningen, som Jackelén och Wejryd författat, finns flera Bibelcitat, som det ur Psaltaren om att ”Jorden är Herrens” och grundtanken att människan endast är förvaltare eller ”skapad medskapare”.

– Som skapad är människan inte alltings mått. Hon är beroende av skaparen och skapelsen. Men människan är också medskapare. I all vår vanmakt har vi alltså stor makt och därmed ett stort ansvar.

Kan man se det som en av ledstjärnorna i Svenska kyrkans skogsbruk?

– Ja, det tycker jag. Det är en livshållning som övervinner antropocentrism och visar vår möjlighet att förändra.

Jaget framför Gud

Det börjar från allra första början. I Edens lustgård tar människans relationer form, till Gud, skapelsen, medmänniskan och sig själv. I den ordningen.

– Men den moderna människan har vänt upp och ned på det. Det är jag, jag en gång till, sedan kommer medmänniskan, efter det världen därute och till sist relationen till Gud. Hade vi inte vänt på det hade vi nog aldrig hamnat i den här klimatkrisen, säger Antje Jackelén.

Vad betyder det andliga perspektivet konkret för skogsbruket? Hon säger att hon inte har kompetens att gå in på metoder, men att det måste bygga på forskning och utgå från hållbarhetens alla dimensioner.

– Kyrkan skulle kunna vara ett föredöme i hur vi viktar skogens olika värden tillsammans, att inte vara ensidigt inriktad på avkastning. Man kan välja att skydda mer skog eller titta på hur man brukar skogen. Alternativ till trakthyggesbruk görs i liten omfattning i kyrkan i dag, närmast som försöksverksamhet.

Skogsfråga lider brist på tillit

I skogsutredningens delrapport från december förra året beskrivs behovet av en försoningsprocess mellan grupper och individer i kyrkan. Utredaren Göran Enander skriver att skogsfrågan präglas av bristande tillit, ”en inomkyrklig misstro”.

Antje Jackelén berättar om många års debatt, om kyrkomöten där forskningsresultat ställts mot varandra.

– Det finns ett tydligt gap mellan dem som arbetar med klimat- och miljöfrågor och de egendomsförvaltningar som bestämmer över skog och mark. Det vore bra om det gapet kunde minska. Avkastningen behövs för kyrkans verksamhet, men tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt.

Novis på skogsbruk

Själv var hon novis kring skogsbruk när hon blev ärkebiskop. Ett besök i Karlstads stift, med fokus på skogsbruk, gav förståelse för skogens rytm, främmande för mandatperioder och kvartalsrapporter.

– Det var en viktig insikt jag tog med mig, att man måste tänka annorlunda när det finns omloppstider på hundratals år.

Tiden igen. I det första biskopsbrevet om klimatet från 2014 kräver de svenska biskoparna långsiktighet som kan innebära impopulära politiska beslut. Det är nu mer aktuellt än någonsin.

–  Det är ett problem med politiker som har som enda intresse att bli återvalda. Den klimatpolitik som regeringen lägger fram räcker inte för att ligga i linje med Parisavtalet.

Hon misströstar när hon ser hur klimatfrågan prioriteras ned, men säger att andlighet är en motståndskraft, ett löfte om hopp och en hjälp att hantera ovisshet och agera även när framtiden saknar facit.