Zennström – visionären med guldbyxorna

NIKLAS ZENNSTRÖM är en av Sveriges främsta entreprenörer som har grundat fildelningstjänsten Kazaa och den välkända telefonitjänsten Skype. Han är dessutom djupt engagerad i miljöfrågor.

Det är ett intresse som väcktes efter att han lyssnat på Al Gores klimatföreläsning 2006. Niklas Zennström blev tagen av budskapet.

– Det var ett uppvaknande, jag insåg att allt jag hållit på med är obetydligt, säger Zennström när vi träffas för en intervju i Stockholm.

– Jag frågade Gore: Vad kan jag göra? Han sade: Det måste du upptäcka själv. Så jag började engagera mig och anordna flera aktiviteter.

Niklas Zennström hade då redan sålt telefonitjänsten Skype, ett bolag han grundat 2003. Skype gjorde det möjligt för alla med internetuppkoppling att ringa gratis telefon- och videosamtal. Bolaget sålde han först till Ebay för 20 miljarder kronor. Sedan köpte han tillbaka Skype för att därefter låta Microsoft köpa telefonitjänsten för hisnande 55 miljarder kronor. Affärerna lade grundplåten till Zennströms förmögenhet som i dag uppskattas till 10 miljarder kronor.

Numera driver han investeringsfirman Atomico i London. Hans entreprenörsbakgrund och kapital gör att det blir kraft bakom miljöengagemanget.

Fann ett eget miljöproblem

Niklas Zennström är intresserad av kappsegling och under tävlingen Gotland runt i juli 2009 fann han ett eget miljö­problem att engagera sig i.

– Just den sommaren var det en stor algblomning i Östersjön. Kappseglingen var 450 sjömil och tog tre dagar, så jag hade gott om tid att se och reflektera.

I Östersjön såg han en geografiskt avgränsad utmaning, smalare än den stora internationella klimatfrågan.

– Det är ett regionalt problem som involverar nio länder. Det är lättare att hantera än ett globalt problem där man måste ha med USA, Kina och så vidare.

Dessutom är Östersjön något som berör honom personligen.

– Den ligger nära mitt hjärta. Jag har vuxit upp i skärgården, seglat runt kusten och mina föräldrar har haft sommarställe. Jag älskar Stockholms skärgård, framför allt när man kommer ut tidigt på sommaren – då är den ett paradis. Men nu när man badar är det inte riktigt samma sak, man ser att det är dött och färre fiskar.

Experter beskriver Östersjön som ett skört och utsatt ekosystem. Syrefattiga bottnar, övergödning, kemikalieutsläpp och överfiske. Symptomen är märkbara även för gemene man. De flesta har sett grönslick, den lite slemmiga algen som fastnar på stenar och är ett tecken på övergödning, och gravida kvinnor råds att inte äta fisk från Östersjön på grund av höga dioxinhalter.

Inget av detta är nytt och de flesta är överens om problemformuleringen.

– Alla håller med och ingen är emot att förbättra miljön i Östersjön, säger han om sina möten på alla nivåer.

Så vad är problemet? Dels att investeringar för att minska utsläppen inte görs, dels att Östersjön delas med andra stater som inte engagerar sig tillräckligt. Dessutom är miljöfrågorna inte högt prioriterade på den politiska agendan vid förhandlingar mellan stater. Samarbete krävs, både mellan EU-medlemmar och med stater utanför EU.

Måste visa ledarskap

Men där andra ser hinder ser Zennström metoder för att överkomma dem.

– Det sämsta man kan göra är att säga att Polen och Ryssland är värst och att vi därför inte ska göra något. Men vi måste visa ledarskap och hur vi kan hjälpa till.

För tre år sedan intervjuade jag Zennström. Då lät det ungefär likadant. Så man kan undra vad han med sitt engagemang lyckats uppnå sedan dess.

– Det har inte blivit någon fantastisk förbättring – det är i princip samma situation, säger han och suckar lätt. Som alltid med saker som rör miljön kan man bli djupt deprimerad, bara se problemen.

Underförstått: han är inte sådan.

Snabbt hoppar han över till informationskampanjerna, att de gett resultat.

– När vi började för några år sedan med vårt program Race for the Baltic fanns väldigt lite förståelse, engagemang och intresse. Nu när vi pratar med kommuner, näringsliv och politiker finns ett större intresse att göra någonting. Alla ser att det är ett problem vi måste ta tag i.

Häromåret anlitade Zennström en konsultfirma för att visa att en förbättrad miljö, till följd av rejäla investeringar, skulle ge 900 000 nya jobb i de 1 500 kommunerna med kust mot Östersjön.

– När det kommer till avlopp krävs investeringar. Gör man inte dem blir det sämre. Med rapporten försökte vi visa att det skulle vara positivt för både ekonomin och samhället om investeringarna görs. Men det kan vara svårt för en person på en kommun att driva dem.

Han berättar att man skapat ett program där tjänstemän kan lära sig av de kommuner som är bäst i miljöklassen. Sju kommuner har redan anmält sig. Målet är 100 år 2020.

– Det handlar om att skapa ett utbyte där erfarenheterna från de bästa kommunerna lyfts fram och där andra kan inspireras och ta efter, säger Zennström.

Lite i taget börjar arbetet ge effekt. Zennström poängterar att det handlar om att engagera kommunerna, men också näringsliv och politiker. Han lyfter särskilt fram företagen som visat intresse och påpekar att även mindre innovationsbolag kan spela en roll. Till exempel ett startup som tillverkar ett membran som i avloppssystem kan filtrera bort forsfor, ett utsläpp som annars bidrar till algblomning. Det insamlade fosforet kan dessutom återanvändas. Affärspotentialen är enorm.

Har han själv investerat i bolaget?

– Nä, säger Zennström och tillägger att det genomgått hans mentorsprogram där det fått coaching. Men varför använder han sig inte av Atomico, sin egen firma som har en investeringsfond med flera miljarder kronor i förvaltat kapital, för att driva på utvecklingen och öka takten?

– Den är fokuserad på IT, säger han.

Men jag frågar om ett hypotetiskt scenario, vad skulle han driva för bolag om han var operativ igen?

– Tja, jag skulle nog inte ägna mig åt strömmande musik i varje fall. Nä, det skulle vara ett bolag som sysslar med innovationsteknik som tar fram hållbara lösningar med möjlighet att förbättra världen.