
Drygt 80 procent av av alla svenska häckfåglar flyttar söderut på vintern. Men några stannar kvar.
Fåglarna som dyker upp om vintern
För några fåglar är nästan alla delar av Sverige ”den ljumma solkusten”. Vissa arter syns i stort sett bara till om
vintern, så håll utkik efter sjungande slaktare, knallröda dumsnutar och vinterbadare med inbyggd lampa.
Fågellivet kan tyckas lite fattigt så här års, när drygt 80 procent av alla svenska häckfåglar har dragit söderut. Men det finns faktiskt några exklusiva vintergäster. Dels en skara kärva norrlänningar som bara behöver röra sig lite söderut, som fjällvråk, strömstare och varfågel, dels ett gäng ”invasionsflyttare” som plötsligt dyker upp i massor, som sidensvans, tallbit och gråsiska.
Invasionsflyttarna får väldigt många ungar vissa år och då blir det trångt. En novemberdag 1976 räknade förundrade fågelskådare till 16 402 tallbitar som passerade Torö utanför Nynäshamn, enligt Thord Fransson på Naturhistoriska riksmuseet.
När vintrarna blir varmare kan dessutom fler flyttfåglar överleva längre norrut, eller till och med bli kvar på sina sommarplatser. De svenska vintrarna blir med andra ord mer och mer spännande för fågelskådare.
I norrbottniska Vuollerim håller skogskämpen Mats Karström till och även han ser en del fåglar på vintern som sällan syns till på sommaren, som gråspett, domherre och svarthätta. De är inte på flytt utan de är stannfåglar som söker sig mot bebyggelse och fågelbord. Så var man än befinner sig i landet finns det fåglar som är bra att passa på att spana in just nu.
Läs också: Hjälp fåglarna i vinter

Sidensvans genomgår årligt personlighetsbyte
Sidensvansar kan se ut som ett gäng unga adelsmän som drar runt i glänsande dräkter och berusar sig på jästa rönnbär.
Denna oblyga och lite roffiga vinterpersonlighet är långt ifrån den timida, fridfulla utstrålning som sidensvansarna har om man råkar stöta på dem under sommaren, när de bygger sina bon i lavklädda gammelskogar. Då är de så tillbakadragna att få vet hur deras sommarliv egentligen ser ut, enligt Artdatabanken.

Fjällvråken är en tuff vintervikarie
Om du ser en brun rovfågel som ryttlar, det vill säga står flaxande stilla i luften, är chansen stor att det är en fjällvråk. Släktingen ormvråk ryttlar sällan och har inte heller fjällvråkens vita stjärt med svart band längst ut.
De flesta ormvråkar har dessutom lämnat Sverige på vintern, med undantag för de sydligaste landskapen, och ersatts av den tuffare vintervikarien fjällvråk som håller sig varm med sina tjockt fjäderklädda ben.
Läs också: Fåglarna blev Jonas Classons väg tillbaka

Strömstaren vinterbadar med lampa
Strömstarar häckar över nästan hela Sverige, men många håller sig i fjällen tills isen börjar lägga sig över bäckarna. Då rör de sig åt sydost mot öppna vatten. I skummande forsar kan man se strömstaren kasta sig dödsföraktande ner under ytan.
På jakt efter husmaskar och andra vatteninsekter springer den på botten i iskallt mörker, med sin ljusa bröstfläck som lampa. Väl uppe igen ruskar den lilla runda fågeln av sig vattnet och krossar husmaskens skal mot iskanten.

Varfågeln är den sjungande slaktaren
Som en ljus, allvarsam fläck på vintergråa fält syns plötsligt varfågeln sticka upp från ett träd eller en stolpe, ständigt på spaning. En sork som hamnar i varfågelns vassa näbb kommer att hängas upp i klykor eller på tornar i taggiga buskar, för att förvaras i varfågelns slakteri tills det är dags för uppstyckning i mindre bitar. Denna vana har gett fågeln det latinska förnamnet Lanius, ”slaktare”, och det engelska smeknamnet ”butcher bird”.
Den iskalla framtoningen förstärks av fågelns svarta banditmask över ögonen. Men under den hårda ytan finns kanske också andra sidor – varfågeln sjunger ofta på sina övervintringsplatser, med trastlika flöjtningar, ljusa pip och hesa skorranden.
Om sommaren håller den sig i norr, spanande över fjällbjörkskogar, myrkanter eller hyggen, men om vintern drar varfågeln runt över hela södra Sverige på jakt efter smågnagare och småfåglar.
Läs också: Hit flyger flyttfåglarna på vintern

De knallröda tallbitarna kallas dumsnutar
Tallbitarna har fått öknamnet dumsnutar eftersom de kan vara så orädda att de har ansetts korkade. Det här gäller framför allt under ”tallbitsår”, när det är ont om bär i Ryssland och tallbitarna har fått många ungar. Då drar de väster- och söderut och sitter plötsligt som lingonröda papegojor i trädgårdarna lite varstans. Om somrarna håller de sig liksom sidensvansarna diskret inne i storskogarnas djup.
Läs mer från Naturens ABC:
Mossornas mästareSkogens sagosvampar: vaxskivlingarna
Marodörer under ytan