Fjäriln vingad syns i norr när klimatet blir varmare

Bakom Umeå flygplats finns en tallfröplantage med gräs och blommor mellan trädraderna.

– Jag brukar ofta komma hit för att observera fjärilar, här kan jag få ihop 15 arter på en timme, säger Ralf Norberg.

Efter många år som fågel­skådare började han intressera sig för fjärilar. Han besöker regelbundet platser runt Umeå och rapporterar fynd till Artportalen. Med hjälp av uppgifter från observatörer som Ralf Norberg kan man identifiera fjärilars utbredningsområde och hur de förändras över tid.

LÄS OCKSÅ: Klimatprognosen: längre växtsäsong – och mer torka

Dramatisk förändring för många arter

För att fånga upp hur arter påverkas av ett varmare klimat har redaktionen analyserat data över hur de mest nordliga observationerna har för­flyttats. Analysen av närmare 1,5 miljoner observationer av fjärilar som rapporterats in till Artportalen sedan 2005 visar en dramatisk förändring för många arter. På bara tio år har de nordligaste observationerna av 40 arter flyttat mer än fem mil norrut i landet. Fem av dem har observerats minst 30 mil längre norrut än för tio år sedan.

Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet, samordnar Svensk dagfjärilsövervakning och har forskat om fjärilars utbredning de senaste 15 åren. Enligt honom visar analysen en stor förändring.

– Vi har sett att många arter sprider sig norrut och analysen är intressant eftersom den visar hur kärnområdet även tycks ha förskjutits norrut för många av de vanligaste arterna, säger han.

Trenden beror delvis på att observatörer blivit vanligare norröver.

– Det räknas mer fjärilar norrut nu än tidigare, inte minst av frivilliga fjärilsövervakare. Ända sedan 1950-talet har kännedomen om fjärilarnas utbredning varit förskjuten mot tättbebyggda trakter i söder.

För några av de vanligaste arterna, som skogs- och ängsvitvinge samt nässelfjäril, görs de mest nordliga observationerna mer än 30 mil längre norrut. Det innebär inte nödvändigtvis att fjärilarna syns i helt nya områden, utan att de blivit vanligare norröver.

Två fjärilar som sticker ut i datan är kartfjärilen och vinbärsfuksen som båda trivs i ett varmare klimat. Vinbärsfuksen har förutom i Sverige även spridit sig norrut i Skottland de senaste åren. Kartfjärilen, som har fått namnet från det kartliknande mönstret på undersidan av vingarna, påträffades för första gången i Sverige 1982 efter att långsamt ha rört sig genom norra Europa. Den etablerade sig i Skåne och har fortsatt sprida sig, de senaste fynden gjordes i Uppland och södra Dalarna. I Finland har den spridits ännu längre norrut och påträffats vid Torne älv, enligt Lars Petterson. I Norge sågs den första kartfjärilen någonsin vid Varangerhalvön i Nordnorge.

Sälgskimmerfjäril den mest extrema

Men en art som har expanderat så snabbt i Sverige de senaste åren att analysen inte fångar upp den är sälg­skimmerfjärilen. Den påträffades i Sverige ungefär samtidigt som kartfjärilen men har spridit sig norrut snabbare. Lars Pettersson kallar fjärilen den mest ”extrema” de senaste tio åren.

Fjärilar är en väldokumenterad artgrupp bland insekter, som reagerar snabbt på förändringar i miljö och temperatur. De flesta fjärilar lever inte mer än ett år, vilket innebär att arter kan förändra sitt beteende på kort tid. Flygande kan de röra sig långa sträckor och följa med om livsmiljöer och värdväxter breder ut sig.

Det går inte att fastslå att klimatförändringar ligger bakom att arter rör sig norrut, det beror ofta på en kombination av faktorer. Men troligen kommer vissa arters utbredningsområden att röra sig norrut när det blir varmare. Tidigare studier i bland annat Sverige, Finland och Stor­britannien har visat hur fjärilars nordgräns har flyttat norrut. Förutom förändrade livsmiljöer har klimatförändringar angetts som orsak.

Resultatet av den nya analysen överraskar inte Erik Öckinger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Men man undrar vad som gör att vissa arter flyttar norrut och andra inte och det borde man titta närmare på.

En förklaring är att många fjärilar inte kan expandera norrut, då deras livsmiljöer bara finns på begränsade platser. Det påpekar Karin Ahrné, fjärilsansvarig på Artdatabanken i Uppsala.

– Vissa arter kan flytta norrut, medan andra riskerar att försvinna för att de inte har någonstans att ta vägen.

Hon har arbetat med den nya rödlistan som publiceras i vår. I Sverige ligger förändrad markanvändning oftast bakom minskad biologisk mångfald, men för runt tio procent av de rödlistade fjärilarna tros klimatförändringar ha en negativ inverkan och för sex arter kan klimatförändringar ha stor negativ effekt. Alla sex är nordliga arter som lever i fjällmiljö, som nordisk och arktisk igelkottsspinnare.

– Det är en ganska karg miljö och dessa fjärilars förekomst är begränsad. Om klimatet förändras kommer även vegetationen förändras, som att fjällbjörkskog kan växa högre upp på fjällen än i dagsläget. De arter som i dag lever på en begränsad yta nära fjälltopparna har inte många ställen att ta vägen om klimatet och deras livsmiljöer förändras. Risken är att de då försvinner, säger Karin Ahrné.

Ändrade utbredningsområden

Ändrade utbredningsområden är inte den enda konsekvensen klimatförändringar kan ha på fjärilar. Ökat extremväder som torka, översvämningar och bränder kan också påverka. Efter den torra sommaren 2018 minskade den rödlistade fjärilen svartfläckig blåvinge kraftigt.

– Det var historiskt få fynd av arten på Gotland, där den normalt har ett starkt fäste. Sedan vet vi inte, förhoppningsvis kommer den att återhämta sig, säger hon.

Bakom flygplatsen i Umeå brukar Ralf Norberg hitta den rödlistade fjärilen violettkantad guldvinge och varje år hoppas han att den ska finnas kvar. Fjärilen är en av de arter som observerats längre norrut och kan bli vanligare i Umeå­trakten. Men den är beroende av blöta öppna gräsmarker. Under de år som Ralf Norberg observerat fjärilar har han sett hur livsmiljöerna förändras. En del av områdena han besöker växer igen och allt mer av skogen huggs bort.

– På sikt tror jag att det kan komma nya arter och att andra kan försvinna, säger han.

Han får medhåll av Erik Öckinger på SLU.

– Det sker stora förändringar redan nu och med klimatförändringar kommer de att bli större i framtiden.