Havsörn och kungsörn – så skiljer du dem åt

Fågelskådning på vårvintern är inte alltid så glättigt. Inte som att flanera omkring i drillande gröna lundar på våren.

Men det är en bra tid för att spana in våra största rovfåglar, örnarna, som plötsligt dyker upp på nya ställen. Många kungsörnar kommer ner från sina nordliga fjällskogar och drar runt i södra Sveriges ljumma gråhet där havsörnen redan är kung.

Att hålla isär dem är inte helt enkelt. Visserligen ser havsörnen mer ut som en flygande ladugårdsdörr, med breda, lite fyrkantiga vingar och tunga vingslag, mot kungsörnens mer gracila uppenbarelse. Proportionerna är också lite olika – kungsörnen har kortare huvud och längre stjärt.

Unga örnar har lucka på vingen

Färgerna kan vara förvillande, eftersom örnarna genomför mer än ett klädbyte under sina första fyra-fem år. Fjädrar slits hårt och behöver bytas ut − ruggas.

De flesta fåglar ruggar på sensommaren, i pausen mellan ungvård och höstflytt. Gäss och änder kan rugga i mer än en månad och under den tiden kan de inte flyga, utan håller sig på vattnet.

Så kan inte stora rovfåglar göra. Deras flygförmåga måste alltid vara på topp, annars får de ingen mat. Därför byter de några fjädrar i taget.

På unga örnar syns ofta en lucka på varje sida, lika långt ut på vingen. Det här tar förstås en väldig tid, eftersom de bara ruggar under sommar och tidig höst. Örnarna hinner bara byta en fjärdedel av sina ving- och stjärtfjädrar varje år.

Först som vuxna, på sitt femte levnadsår, börjar de se ut ”som de ska”. Några har fortfarande kvar vita fläckar av ungfågelfjädrar på vingarna ända in på sitt sjätte eller sjunde år.

Ung havsörn – ljusnande tonårsstjärt

På hösten har en havsörnsunge hunnit bli lika stor som sina föräldrar, trots att den bara är ett halvår gammal. Den känns igen på sin mörka ”förstadräkt”.

Ungefär kring ettårsdagen börjar den byta till dräkt nummer två. Då blir den tonåring och får gradvis de gamla örnarnas ljusare stjärt, men fortfarande med ett mörkt band längst ut. Först i tredje eller fjärde dräkten börjar havsörnen få helvita stjärtpennor. Med åldern blir också näbb och öga mer och mer gula.

Äldre havsörn – gulnäbbad värdighet

På sitt fjärde eller femte levnadsår når havsörnen vuxenvärdighetet, med ljusbrokig fjäderdräkt, skinande vita stjärtfjädrar och klargul näbb. Nu är den också könsmogen och har hunnit bli en bättre jägare. Om du har chans att se både unga och gamla havsörnar jaga kan du se att de äldre lyckas fånga bytet betydligt oftare.

Ung kungsörn – bedräglig bakdel

För nyblivna fågelskådare hade det varit skönt om unga kungsörnar hade kunnat ha en annan klädkod än vit stjärt, som får dem att likna äldre havsörnar. Men helt vit blir aldrig kungsörnsstjärten – den har alltid kvar ett mörkt band ytterst. Unga kungsörnar känns framför allt igen på att de har stora vita fält på undersidan av vingarna. Gradvis blir de sedan mörkare med åren.

Äldre kungsörn – vakar ut vintern

På gamla kungsörnar har stjärten mörknat och blivit lite gråbrunrandig. De här fåglarna syns inte så ofta till i södra Sverige om vintern. De är duktiga jägare och klarar sig bättre än ungfåglarna i översnöade fjällskogar. Medan de unga drar söderut stannar de gamla ofta kvar hela vintern, och bevakar reviret inför nästa vår.

Bästa örnchanserna

Störst är chansen att se havsörnar längs kusten och vid slättsjöar. Ännu säkrare är att bege sig till någon av landets publika örnmatningsplatse vid Getterön, Store Mosse eller Hornborgasjön. Där utfodras örnarna under hela eller delar av vintern. Kolla med naturum på de tre olika ställena vilka tider som gäller i år.

Kungsörnar drar runt lite varstans och är inte lika lätta att få se, men på Gotland finns en av världens tätaste populationer av kungsörn, året runt.