Annons

Invasiv havsborstmask ställer till med dyr röra

En objuden gäst har åkt snålskjuts till Östersjön där den kan kosta oss mångmiljardbelopp. Denna havsborstmask hör till toppskiktet på Artdatabankens nya lista över arter som ställer till skada i Sverige.

Aktse – porten till paradiset

I gränslandet mellan skogklädda berg och snövita toppar ligger Sveriges mäktigaste delta och den gamla bosättningen Aktse. Härifrån kan man vandra rakt in i hjärtat av Sarek.

Julgirlanger från urtiden

Lummerväxterna lyser gröna hela vintern. Deras tillvaro är undanskymd och krypande, men de tronar på minnen från fornstora dagar och ruvar på explosiva sporer.

Plastskräp hotar havssköldpaddan

Plastskräp i haven hotar ett av det marina ekosystemets viktigaste djur – havssköldpaddan. Sveriges Natur har besökt den kenyanska kusten och följt arbetet med att rädda den undan utrotningshoten.

Skogsbruk på naturens villkor

Att köra timmer med häst och släde är inte bara nostalgi. I skogarna vid Stjärnsund testar man gamla metoder för att få ett skogsbruk i samklang med naturen.

Magiska och smarta slemsvampar

Som spöken förflyttar de sig ut och in i murkna träd, och kryper långsamt fram genom skogen. Slemsvampar liknar ingenting annat. Inga andra amöbor kan hjälpa till att planera tåglinjer.

Färre blåbär när granmörket tätnar

Ett tungt klimatansvar vilar på skogens axlar och vardagsskogarna förvandlas i det tysta. Granmörkret tätnar, blåbärsriset minskar och älgarna kastar sig över de lövträd som vågar sticka upp.

Palmolja värre än befarat för miljön

Produktionen av palmolja har större miljömässiga konsekvenser än man innan vetat, visar en ny forskningsstudie. Både när det gäller koldioxidutsläpp och utarmningen av de lokala ekosystemen.

Skogsaktivister räddar ekosystemen

För tre decennier sedan fick svenskan ett nytt ord: trädkramare. Men skogsaktivisterna i Ore skogsrike kallar sig hellre ekosystemkramare.

Nu har de bevakat skogen sedan december och ger inte upp – tvärtom, de blir fler och fler.

Den ohållbara cementen

Aptiten på betong driver på klimatförändringar och massutrotning. I Asien råder byggboom. Kambodja pulvriserar sina berg. Och Sverige är inte mycket bättre.