Säsong för spindlar

På sensommaren och i början av hösten finns det som flest spindlar att njuta av. Ungarna som kläcktes under sommaren har hunnit bli vuxna och deras föräldrar lever fortfarande.

”Jag har inte sett den här förut, är den svensk?”, brukar många fråga när de ser en spindel, enligt Kajsa Mellbrand som ligger bakom Facebookgruppen Spindelnätet. Oftast är det en svensk spindel. Har man inte letat aktivt har man inte sett särskilt många av Sveriges drygt 700 arter.

Spindlarna är bland våra vanligaste rovdjur

Spindlarna hör till de vanligaste rovdjuren i jordens alla landekosystem och äter tillsammans mer kött än vi människor gör på ett år. Om spindlarna trollades bort från jordens yta skulle vi snart översvämmas av insekter. Även som bytesdjur är de viktiga.

Många fågelungar är till stor del uppfödda på spindlar. Det gäller bland annat tornseglarungar, trots att tornseglarna enbart jagar i luften. Förklaringen är att nykläckta småspindlar behöver sprida sig långt från sina många syskon för att hitta mat. Genom att spinna en silkestråd som vinden får fatt i kan spindeln ”flyga drake med rumpan” och landa någon helt annanstans.

Svenska spindlar är ofarliga

Att luften är full av flygande spindlar är kanske ingen uppiggande tanke för dem som lider av spindelskräck. I Sverige finns dock inga rationella skäl att vara rädd.

Svenska spindlar är för det mesta för små för att kunna bita igenom vår hud. De få stora som är kapabla till det, som kärrspindel och korsspindel, kan ge ett bett som kan göra ont och svullna upp, men inte mer än så.

Vinkelhoppsspindeln: Spindlarnas gulliga katt

Vinkelhoppsspindeln har fått namn av sitt V i pannan. Den hör till hoppspindlarna, spindelvärldens katter. De är små och söta med stora ögon och smyger sig på sina byten innan de gör ett stort hopp.

Hoppspindelhanen dansar för att behaga honan. Som många andra spindlar är hanen liten och snygg medan honan är stor och biffig. Skönhetsidealet för en hona är att vara så stor som möjligt, eftersom storleken avgör hur många ägg hon kan lägga.

Korsspindeln spinner nät för mat och friare

Korsspindeln är en skicklig spinnare och dess nät kan bli en halvmeter i diameter. Som alla spindlar har de välutvecklad känsel i fötterna och känner direkt om något har fastnat i nätet. När en hane uppvaktar en hona knäpper han på trådarna i hennes nät. Har han otur kan han bli uppäten men det är inte så vanligt.

Getingspindeln flyttar längre norrut

Getingspindlar har funnits länge i södra Europa men för 20 år sedan dök de upp i Sverige och har spritt sig upp till Dalälven. Förmodligen kommer de att fortsätta norrut på grund av ett varmare klimat. Om du ser en getingspindel – rapportera gärna på Artportalen.se.

Kärrspindeln lägger barnen i tält

Få av spindlarna tar hand om sina ungar men kärrspindelhonan bygger ett litet tält där hon placerar äggkokongen. Den som går uppmärksamt i ett kärr kan få syn på ett sådant bo. Då är det ofta lätt att hitta honan vaktande intill.

Större husspindel lappar och lagar sina nät

Större husspindel trivs inomhus och hittas ofta i badkar eller handfat. Många tror att de har kommit upp ur avloppet men de har helt enkelt trillat ner där och blivit kvar eftersom de inte kan klättra på släta ytor. Särskilt vanligt är detta på sensommaren och hösten när många hanar letar efter honor.

Större husspindelhonor kan bli så gamla som fem år. En gammal spindel kan ha ett stort nät eftersom de bygger på sina nät under hela livet och lappar och lagar när de går sönder. Näten liknar ett silkesrör där spindeln sitter längst in och väntar.

Blomkrabbspindeln är spindlarnas kameleont

Blomkrabbspindeln ser ut som en krabba och kan gå i sidled. Den sitter blickstilla på blommor med frambenen utsträckta och överfaller insekter, som flugor och bin som samlar nektar.

För att smälta in i blomman kan spindeln skifta från vit till knallgul eller gröngul. När blomman den sitter på börjar vissna måste den byta blomma. Det tar upp till en vecka att skifta färg genom att byta pigment i huden.

Blomkrabbspindlar är mycket vanliga, bland annat i trädgårdar, men inte lätta att upptäcka. Ibland stämmer deras kamouflage inte alls. Som när en vit blomkrabbspindel sitter på en lila blomma. Det beror förmodligen på att färgen har en ultraviolett komponent som insekter och fåglar ser, men inte vi.