Sommargäster som flyttar långt på tunna vingar

De flesta av våra insekter övervintrar här, men alla klarar inte Nordens bistra kyla. Några av våra vanliga fjärilar och andra insekter är bara sommargäster. Precis som fåglarna kommer de hit för att njuta av den ljusa sommarens överflöd, men en viktig skillnad är att hos insekterna gör inte samma individ hela resan. Generationer hinner födas och dö under resans gång.

För tistelfjärilar tar flytten sex generationer. Den första generationen börjar tidigt på våren i nordvästra Afrika att röra sig norrut upp genom Europa. Årets tredje generation av tistelfjärilar kan dyka upp i Sverige på sensommaren och här kläcks den fjärde generationen, som påbörjar återresan till vinterkvarteren i Afrika, dit deras ättlingar kommer att nå fram mitt i vintern.

Denna årliga migrationsrutt är över 400 mil tur och retur, vilket är rekord bland fjärilar. Men den längsta flytt som är känd i insektsvärlden görs av en trollslända som flyttar 1 800 mil på ett år, från Indien till östra Afrika. Även detta är ett projekt för flera generationer men en enskild trollslända kan flyga så långt som 600 mil.

En fjäril eller en trollslända har ingen chans att flyga mot vinden, som fåglarna kan. De väntar tills vinden är rätt innan de ger sig av. Hur insekterna vet åt vilket håll de ska, och hur en generation kan ärva en annan känsla för riktningen än den föräldrarna hade, är inte helt utrett. Men forskare har sett att fjärilar kan navigera utifrån solens position och även känna av jordens magnetfält, precis som flyttfåglar.

Lång väg till en svensk tistel

Förr trodde man att Sverige var en återvändsgränd för tistelfjärilen, att alla individer som kom hit dog under hösten. Men numera vet vi att många av tistelfjärilarna som föds här under sommaren sedan påbörjar en höstflytt tillbaka till Afrika.

Livsfarligt att stanna

Varje år börjar mängder av amiralfjärilar att flyga norrut från Medelhavsområdet. Vissa av dem kommer till Sverige under sommaren och lägger ägg på nässelblad. Om fjärilarna kommer tidigt på säsongen kan en ”helsvensk” generation hinna födas och dö. Om hösten flyttar en del av amiralfjärilarna tillbaka söderut. Några blir kvar i Sverige men de allra flesta övervintrare fryser ihjäl.

Snabbare än fåglarna

Gammaflyet är en nattfjäril som migrerar om natten. Den finns över nästan hela världen, men överlever inte vintrarna i alltför kallt klimat. I Europa rör sig varje år massor av gammaflyn från Medelhavsområdet upp till Norden. Forskare har sett att de håller högre snitthastighet än småfåglar, eftersom de väljer de nätter då vinden ligger rätt.

Fruktad globetrotter

Vandringsgräshoppan är ökänd för sitt sätt att dyka upp i massor och äta allt grönt i sin väg. Men sådana massuppdykanden sker framför allt i Afrika. Den europeiska vandringsgräshoppan är en egen art som kan förflytta sig över stora avstånd beroende på var det finns gott om mat. På senare år har den dykt upp då och då i Sverige och blir förmodligen vanligare i framtidens varmare klimat.

Från Sahara till Island

Den bruna kejsartrollsländan är sandfärgad som öknarna i Nordafrika där den är vanlig. Liksom alla trollsländor är den beroende av vatten och måste flyga långa sträckor genom öknen för att hitta någonstans att lägga ägg. Den kan röra sig upp till höga höjder och föras långt av vindarna. I sin jakt på fukt kommer den inte helt sällan upp till norra Europa, ibland tidigt om våren innan några andra trollsländor flyger. Arten har till och med setts på Island där det annars inte finns några trollsländor.

Bladlusfrossaren

En av flera blomflugor som flyttar långt är flyttblomflugan, som migrerar från mellersta och södra Europa till Norden. De kommer hit i början av juni, lagom till att bladlössen kläcks, bland annat på vassblad. Där lägger honan sina ägg och hennes larver lever av bladlöss. När de här blomflugorna är vuxna börjar de flytta söderut i augusti eller september.