Stora kunskapsluckor om igelkotten
De rödlistade igelkottarna har funnits på jorden i miljontals år men syns allt mer sällan på den svenska landsbygden. Sveriges Natur har pratat med Henrik Thurfjell, expert på ryggradsdjur på Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Hur mår Sveriges igelkottar idag?
– Ja, det är väl lite oklart. Det handlar väldigt mycket om gissningar för vi har inte så mycket hårda data. De ser ut att bli färre men med väldigt stor osäkerhet. Det finns några studier som visar att arten minskar och vår känsla är att det i princip inte finns några igelkottar på landsbygden längre. De finns fler i stadsnära områden, alltså förorter, villaområden och så.
Läs också: Igelkotten på rödlistan
I somras bad Världsnaturfonden (WWF), tillsammans med stiftelsen Nordens Ark, svenskar i hela landet om att gå ut och räkna igelkottar. Totalt hittade man 28 662 levande och 2 572 döda. Varför behöver igelkottarna räknas?
– Det är egentligen inte räkningen som är intressant utan det är när det här görs om. För då får ju samma personer en uppmaning att göra om det. Då kan vi börja göra trendskattningar som blir ganska säkra.
Resultatet från räkningen visar att igelkotten är vanligast på Gotland.
Sommarens observationer analyserades av SLU:s Artdatabanken. Ni kom fram till att igelkottarna gillade Gotland allra bäst, varför är det så?
– Gotland sticker ut extremt. Det skulle kunna vara relaterat till grävling. Det finns ingen grävling på Gotland. Men det skulle kunna vara någonting annat. Till exempel en sjukdom som finns på fastlandet men inte på Gotland.
Vad är de största hoten mot igelkotten?
– Det överlägset största hotet mot igelkottar är trafiken.
Igelkotten är sedan 2020 klassad som nära hotad på SLU Artdatabankens rödlista. Hur har utvecklingen sett ut under en längre period?
– Vi har ingen data före 2010 egentligen. Det finns bara enstaka studier men troligen så började minskningen tidigare. Det lilla vi har koll på är att den har försvunnit från landsbygden.
Läs också: Igelkottar med mystiska skärsår kan ha skadats av robotgräsklippare
Hur kan man hjälpa igelkottarna?
– Det bästa är ju att inte ha så städade trädgårdar. Alltså att det finns gömställen, som att rishögar får ligga kvar till exempel. Det är bra om det finns mycket som händer i trädgården, som mycket buskar, lite högt gräs och så vidare. Man behöver inte ha så mycket klippt gräsmatta. Kanske kan man ha någon damm eller liknande där det finns lite vatten. Inte så att de kan drunkna men så att de kommer åt och kan dricka lite grann.
Hur påverkas ekosystemet av färre igelkottar?
– Det är jättesvårt att säga. Att förutsäga hur ett ekosystem påverkas är som att spela spelet Råttfällan. När du har en massa olika pluppar och så ska du ta bort en plupp och se vad som händer. Ibland händer ingenting och ibland händer jättemycket men det är ofta väldigt svårt och ibland kan man tydligt se om det är något.
Läs också: Så sover djuren om vintern
Vad är det bästa med igelkottar enligt dig?
– Alla pratar ju om att det är ett urgammalt djur och sådana saker. Men igelkottar och grodor är vägen in till ett naturintresse för väldigt många barn och unga. Det tror jag är jätteviktigt för framtidens tankar och känslor kring bevarande av biologi. Intresset föds ju hos barn som får närkontakt med vilda djur och där har igelkotten en mycket viktig roll.