Bioekonomin ökar värdet på naturen
Skolavslutningens sommarsånger har klingat ut. Vi står på tröskeln till sommaren. Naturen står i sin vackraste skrud och det växer så det knakar. Och det är tur det. För det är många som vill nyttja naturens ekosystemtjänster.
Slutsatsen av FN:s klimatmöte i Paris är att alla fossila bränslen i hela världen ska fasas ut, helst före 2050. Det är en tydlig signal till alla som producerar elbilar, solceller och biodrivmedel. Dessa sektorer kommer att växa och de fossila industrierna kommer att dö ut. Så blir det.
Det fossilfria samhället leder till ökad efterfrågan på biobränsle från skogen. Men inte bara det. Skogen förväntas i framtiden utöver de traditionella produkterna även leverera bland annat textilfibrer, gröna kemikalier och virke till fler trähus. Kommer skogen att räcka? Många är med rätta oroliga över hur detta scenario påverkar den biologiska mångfald som redan i dag utarmas med en alarmerande hastighet.
En sak vet vi. Om samhället ska klara en materiell tillväxt krävs det ökad resurseffektivitet och en markant minskad användning av ändliga resurser. Inte heller skogens resurser är oändliga. Allt kan inte öka.
En annan sak vet vi inte. Hur mycket kan skogens värde öka? Och vad är det vi värderar? ”Bioekonomi” säger inget om hur mycket fysiska resurser som ska plockas ut från skogen, utan bara att förädlingsvärdet av det skogen levererar ska öka över tid. Här gäller det att plocka av sig de företagsekonomiska glasögonen och optimera användningen av skogens totala värde ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det misslyckas vi med i dag. Ekoturism, jakt, friluftsliv, ekosystemtjänster samt djurs och växters existensvärden får för litet utrymme jämfört med försäljning av virke, papper och energi.
I en hållbar bioekonomi är just värdeökningen central, styrmedel och andra insatser måste riktas mot detta. Mycket händer redan. Solelen slår hela världen med häpnad, vilket kommer att underlätta omställningen till förnybara bränslen. Biodrivmedel till personbilar kommer att öka till en början men allt tyder på att elbilarna tar över fortare än vi trott. Priset på biodrivmedel kommer också att öka dramatiskt i takt med ökad efterfrågan vilket gör att transporter både i luften och på land kommer att effektiviseras.
Det tycks också vara så att man kan få fram mer värde från skogen i form av energi, grön kemi, och mediciner om man utnyttjar restprodukterna av till exempel virkesproduktion på ett smartare sätt. Ökat värde utan att avverkningen ökar. Troligen kommer tidningspappersproduktionen utkonkurreras av andra nyttigheter från skogen.
Ska vi kunna maximera bioekonomin måste vi hitta balansen mellan de företags- och samhällsekonomiska värdena. Slutsatsen är att skogsvårdslagens skydd av skogens icke monetära samhällsvärden måste stärkas för att hålla den nya efterfrågan stången så att balansen mellan olika värden blir de rätta. Det är därför det behövs en ny skogsvårdslag.
Antal hektar som kalavverkas ska inte öka i framtiden, tvärtom. Däremot behöver värdet av skogens leverans till samhället öka. Utveckling av nya jobb och nya industrier kommer att ge mer exportinkomster än dagens gamla skogsindustristruktur samtidigt som vi värnar och stärker skogens biologiska mångfald. Det är det som är hållbar bioekonomi.
