Annons

Under de senaste åren har den förnybara elproduktionen ökat kraftigt och energi­effektiviseringen fortsatt. Foto: Getty Images

Krönika

Dags att folkbilda om el

Årets kalla februaridagar gav upphov till en kärnkraftsdebatt med lågvattenmärken svåra att föreställa sig i förväg. Partiledare fotograferade sig med dammsugare och hävdade att Sverige måste bygga nya kärnkraftverk för att ”inte bli ett u-land”.

Vanligtvis marknadsliberala partier krävde statlig inblandning och subventioner till kärnkraft och verkade ha svårt att förstå hur en öppen, europeisk elmarknad fungerar. För den något insatte infinner sig frågan om L, KD, M och SD verkligen menar allvar. Det som om möjligt är ännu mer oroande än den låga nivån på debatten är att många verkar gå på de förenklade sanningar om kärnkraftens förträfflighet som basuneras ut. Kanske är det dags för folkbildning om el och kärnkraft. Får vi föreslå några viktiga komponenter:

Sverige har inte för lite el. Under perioden 2015–2020 uppgick nettoexporten av el till i genomsnitt 20 TWh/år, mer än under perioden 2007–2014 då nettoexporten var 6 TWh/år. Tack vare en förväntad expansion av vindkraften förutspår Energimyndigheten att nettoexporten kommer att öka till hela 35 TWh/år 2023.

Dagens elproduktion är dimensionerad för att möta det elbehov som uppstår under de mest ansträngda vintertimmarna, det vill säga då det är iskallt och vindstilla i hela landet. Det beror på att el inte kan lagras och produktionen alltid måste matcha elanvändningen. I framtidens elsystem, där produktionen är helt förnybar och därmed mer variabel, kommer det att finnas mycket el när det blåser och solen skiner. De genomsnittliga priserna kommer att minska. Samtidigt ökar tillgången på tekniker för energilagring såsom vätgas, elektrobränslen och batterier, vilket kommer att utgöra basen i framtidens planerbara förnybara energisystem. Det gör att effekttoppar kapas och behovet av kärnkraft som baskraft upphör.

Det är sant att vi har problem med överföringskapaciteten och att den måste byggas ut, men genom att få ner effekttopparna kan behovet minskas.

Elmarknaden är viktig och kommer sannolikt att bli än viktigare i ett framtida förnybart elsystem. Sverige importerar ibland el från Polen, som har mycket kolkraft, men importen går stadigt nedåt, samtidigt som den svenska exporten ökar. En offensiv klimatpolitik på EU-nivå, med ökande priser på utsläppsrätter, kommer att göra kolkraften olönsam.

Varken Sverige eller något annat land har ännu löst frågan om hur kärnavfallet ska slutförvaras. De kopparkapslar som förväntas hålla det radioaktiva kärnbränslet i tryggt förvar i närmare 100 000 år håller inte måttet.

Kärnkraft är dyr, förnybar el är billig.

Under de senaste åren har den förnybara elproduktionen ökat kraftigt och energi­effektiviseringen fortsatt. Trots att kärnkraftsreaktorer har stängts på kommersiella grunder under perioden har importen av el från polska kolkraftverk minskat, samtidigt som den klimat­nyttiga elexporten från Sverige har ökat.

Det är dags att blicka framåt. Energisystemet behöver utvecklas och moderniseras, inte låsas fast vid gamla lösningar och antaganden. Effektivisering, förnybar produktion, energilagring, utbyggnad av elnät och en mer flexibel elanvändning hör till framtiden.Ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén