Dags att sopa rent framför egen dörr

Sverige är på många sätt ett föregångsland i klimatarbetet. De svenska utsläppen av växthusgaser har minskat med 25 procent sedan början av 1990-talet. Koldioxidskatten och den goda tillgången till förnybar energi är ett par av de viktigaste framgångsfaktorerna. Enligt internationell utsläppsstatistik sammanställd av EU släpper en genomsnittlig svensk ut knappt fem ton CO2 per år. Runt om i världen är det stora skillnader. I Qatar släpper en genomsnittlig medborgare ut nästan fyrtio ton CO2 per person och år, i USA är genomsnittet lite drygt femton ton, i Kina runt åtta ton, Indien knappt två och i Somalia inte ens 0,1 ton per person och år. Från statistik som denna går det att dra en del slutsatser om alltifrån energimix till levnadsstandard och konsumtionsmönster. Men statistiken säger långt ifrån allt.

Den internationella klimatstatistiken redovisar utsläpp som sker inom ett lands gränser, så kallade territoriella utsläpp. När vi i Sverige började avveckla oljepannorna, installera värmepumpar och gå över till förnybara energi­källor för att värma upp våra bostäder fick den svenska utsläpps­kurvan fart neråt. De svenska territoriella utsläppen har minskat och målet är att de till år 2045 ska ha minskat med 85 procent, jämfört med 1990. Men långt ifrån alla utsläpp vi svenskar orsakar sker inom Sveriges gränser. En dator tillverkad i Kina hamnar på det kinesiska klimatkontot, en T-tröja tillverkad i Indien på det indiska och en bit nötkött från Brasilien på det brasilianska. De utsläpp som våra internationella flygresor orsakar registreras inte på något lands konto.

De konsumtionsbaserade utsläppen, det vill säga de som uppstår genom vår konsumtion, är för den genomsnittlige svensken med andra ord mycket större än de territoriella. Enligt den statistik som Naturvårdsverket publicerar – där utsläpp från vår export är borträknad – uppgår de konsumtionsbaserade utsläppen till ungefär dubbelt så mycket som de territoriella: cirka nio ton per person och år. Mer än hälften av dessa utsläpp sker utanför Sveriges gränser.

Inom ramen för januariavtalet ska ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp utredas. Ett sådant mål behövs – ett mål som kompletterar målet om minskade territoriella utsläpp. Statistiken riskerar annars att bli missvisande och styrmedel leda fel. Med enbart mål om minskade territoriella utsläpp är det bättre för klimatstatistiken med en flygresa till USA än en resa med tåg i Sverige. En importerad biff från Brasilien ger inget utslag i klimatstatistiken medan svenskt naturbeteskött gör det.

Coronaviruset kommer att påverka världen en lång tid framöver. När det här skrivs vet vi inte hur. På naturskyddsforeningen.se informerar vi om hur föreningens arbete påverkas. Nu är det tid att tänka större tankar om hur vi skapar en hållbar framtid tillsammans.

Ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén