Vindkraft och solpaneler är energikällor med stor potential att slå ut fossila energikällor. Här i Tyskland. Foto: Sean Gallup/Getty Images
”Skapas en samsyn om klimatkrisen”
Solenergi och batterier raderar fossilindustrin på tio år, den neoklassiska ekonomiska teorin förpassas till historien och resurseffektiviseringen får effekt. Det skriver forskaren Sten Grahn i en komplettering till Emin Tengströms framtidscenarier om vi missar 2-gradersmålet.
Den, sedan årtionden, pågående exponentiella utvecklingen inom solenergi och batterier fortsätter, och raderar ut fossilindustrin de kommande tio åren. Kraven på empiriskt stöd för ekonomiska teorier höjs, och den neoklassiska ekonomiska teorin förpassas till historien.
Den ekonomiska politiken börjar utgå från ekonomiska teorier med större empiriskt stöd, och drar full nytta av det faktum att statliga pengar inte är en begränsande resurs i länder med egen valuta, vilket pandemin så tydligt visade. Till exempel skriver Randall Wray, professor i ekonomi, i boken Making money work for us – How MMT can save America, att: ”Government spending is never constrained by taxes, governments spend by ‘keystrokes’ that they cannot ever run out of”.
Det skapas en samsyn om att klimatkrisen är lika allvarlig som pandemikrisen. Det säkerställs att Riksbanken ”knappar in” 500 miljarder kronor på ”klimatomställningskontot”, på samma sätt som man ”knappade in” 500 miljarder kronor på ’pandemikontot’.
Delar av omställningspengarna används för utveckling av policys som ger förutsättningar att ta vara på den enorma resurseffektiviseringspotential som finns överallt i samhället. Till exempel bedömde David Graeber i sin bok Bullshit Jobs (2018) att 50-60 procent av alla dagens jobb är onödiga, i bästa fall.
Svensk industri genomför storskalig introduktion av affärsmodeller som stimulerar resurseffektivisering. Efterfrågan på avancerad teknologi ökar kraftigt, och svensk högteknologisk industri ser en intensiv utveckling. Nyttiggörandet av effektiviseringspotentialen frigör väldiga fysiska resurser, sänker kostnaden för energi och en lång rad basvaror, och höjer levnadsstandarden.
Trots en väldig tillväxt inom svensk högteknologisk industri minskar den stora resurseffektiviseringen ändå den totala efterfrågan på arbetskraft. Man drar nytta av erfarenheterna från the resounding success och de nyligen utförda testerna av fyradagarsveckor som genomförts i ett flertal länder, och delar av omställningspengarna används för att stötta en snabb sänkning av arbetstiden.
Sverige tar en ledande plats bland de länder som ingår i The Wellbeing Economic Alliance, och något vi kan kalla the green leisure society börjar ta form.
Sten Grahn, forskare
