Ett helt avgörande årtionde för planeten

Det viktiga året 2020 har inletts och med det ett nytt decennium. Det gångna årtiondet bjöd på både segrar och motgångar. Viktiga miljöbeslut kom till stånd både på nationell och global nivå. 2015 fattades beslut om två milstolpar; Parisavtalet med målsättningen att den globala uppvärmningen ska hållas under två grader men helst under 1,5 grader, och Agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen. I Sverige fick vi en klimatlag och regeringen presenterade i december 2019 en ambitiös klimathandlingsplan. Precis i slutet av decenniet tillträdde en ny EU-kommission som tidigt presenterade ”European Green Deal” med, vad det verkar, höga ambitioner på miljöområdet.

Samtidigt blev 2010-talet en stor besvikelse när det gäller genomförandet av många redan fattade beslut. När de svenska miljökvalitetsmålen beslutades av riksdagen 1999 var planen att de skulle vara uppnådda ”inom en generation”. Men nu, ungefär en generation senare, är det bara ett eller möjligen två av de 16 målen som har uppnåtts. Och efter segeryran vid Parisavtalets tillblivelse 2015 kom bakslagen: president Donald Trump valdes till USA:s president och lämnade avtalet. Förhandlingarna om reglerna för Parisavtalets genomförande har minst sagt kärvat.

Planeten befinner sig i nödläge. Kurvan måste vända snabbt och de globala utsläppen halveras det kommande årtiondet om vi ska kunna undvika allvarliga konsekvenser. Förlusten av arter och naturliga ekosystem – grunden för vår välfärd – måste stoppas. År 2020 måste bli starten på genomförandets tidevarv.

Det år som väntar är i mångt och mycket avgörande. Det är nu det är upp till bevis om regeringen och dess samarbetspartier Liberalerna och Centerpartiet menar allvar med sina miljöambitioner i januariavtalet och med åtgärderna i klimathandlingsplanen. För att få kraft måste de till fullo genomsyra hela statsbudgeten. Det är också nu det kommer att märkas om EU-kommissionen menar allvar med European Green Deal. Den ska konkretiseras i flera olika strategier, bland annat om biologisk mångfald, cirkulär ekonomi, jordbruk, kemikalier samt ett förslag om en europeisk klimatlag. Och det är nu det ska bevisas om det globala samfundet menar allvar med tidigare mål och löften när genomförandet av Agenda 2030:s mål 14, ”hav och marina resurser”, ska diskuteras i Lissabon i juni. Nya mål ska också antas i Kunming, Kina, i oktober, för konventionen för biologisk mångfald. Alla länders nationella klimatplaner ska läggas fram och reglerna för Parisavtalets genomförande ska slås fast i Skottland november.

I slutet av förra decenniet såg vi en ny, stark mobilisering för miljön växa fram. Av allt att döma växer den sig starkare dag för dag. Miljö­rörelsen är, kan och måste bli en avgörande kraft. På din lokala ort, i Sverige, i EU och i världen. Om vi arbetar tillsammans med kunskap, mod och handlingskraft kan vi säkerställa att genomförandets tidevarv blir verklighet och inte ett förlorat årtionde.

Ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén