Östersjöns framtid hänger på politiska beslut. Det finns majoritet i riksdagen för flera åtgärder, menar sex forskare vid Östersjöcentrum i en debattartikel. FOTO: Getty Images
Fyra år – åtta åtgärder för Östersjön
Det finns fog för optimism för Östersjön under de kommande fyra åren. Östersjöcentrums enkät till samtliga riksdagspartier visar att det finns en politisk majoritet som öppnar för flera viktiga åtgärder för havet under den kommande mandatperioden, skriver sex forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i en debattartikel.
Östersjöns framtid handlar till stor del om politik. Även om vårt vackra innanhav är kraftigt övergött och har ett torskbestånd i kris är allt inte negativt. Tack vare de senaste decenniernas kraftfulla insatser inom kemikalielagstiftning, avloppsrening och jordbruk syns i dag en försiktig men tydlig återhämtning. Rätt politiska beslut kan alltså göra stor skillnad.
Vi har identifierat åtta åtgärder som är av betydelse för Östersjöns miljö och bidrar till att ytterligare förbättra förvaltningen. I en enkät frågade vi i fjol samtliga riksdagspartier hur de ställer sig till dessa åtgärder.
Sex förslag med majoritet i riksdagen
Svaren vi fick visar att det finns fog för optimism – oberoende av politisk färg på regeringen. Faktum är att hela sex av våra åtta åtgärdsförslag skulle gå igenom riksdagen om det vore omröstning i dag. Dessa förslag är följande:
- Öka budgeten för jordbrukets växtnäringsåtgärder i landsbygdsprogrammet
Sju av åtta partier svarar ”ja” Endast KD svarar ”nej”.
Jordbruket, följt av avloppsvatten, är den största källan till vattenburet kväve och fosfor som når havet från land. Genom landsbygdsprogrammet kan lantbrukare och andra få ersättning för miljöåtgärder.
- Öka det jordbrukspolitiska stödet via EU:s jordbrukspolitik, CAP, till jordbruk med balans mellan växtodling och djurhållning
L, S, V, SD och MP svarar ”ja”. M och KD svarar ”nej”. C svarar ”vet ej”.
Ett effektivt utnyttjande av växtnäringsämnen minskar risken för läckage av näringsämnen. En bra balans lokalt/regionalt mellan antalet djur och brukad åkermark underlättar hanteringen av stallgödsel och ökar växtnäringsutnyttjandet.
- Inför avancerad rening på de största avloppsreningsverken inom Sveriges avrinningsområde till Östersjön
Samtliga partier svarar ”ja”.
Om detta införs kan utsläppen av kemiska föroreningar minskas kraftigt. Riksdagen enades 2018 om ett stöd för avancerad vattenrening. Fler länder runt Östersjön bör göra detsamma.
- Verka för att mycket långlivade kemikalier ska kunna regleras inom EU:s kemikalielagstiftning REACH enbart baserad på egenskapen ”långlivade”.
L, S, V, C och MP svarar ”ja”. SD och M svarar ”vet ej”. KD svarar ”nej”.
Kemikalier med långsam nedbrytning stannar kvar i miljön under lång tid och halterna ökar så länge utsläppen pågår. Därför bör egenskapen att vara långlivad införas som ett eget kriterium för reglering inom REACH.
- Använd försiktighetsprincipen – inför ett fiskestopp på torsk i det östra beståndet för att återställa beståndet
L, KD, S, V och MP svarar ”ja”. SD och M svarar ”vet ej” och C svarar ”nej”.
Östersjötorskens situation är akut, särskilt i det östra beståndet. Eftersom det i dagsläget saknas vetenskaplig konsensus om orsakerna bör försiktighetsprincipen tillämpas. Effekten av ett fiskestopp bör kunna utvärderas efter bara några år.
- Avsätt specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd
Stödjs av sex partier. SD svarar ”nej” och M ”vet ej”.
Sverige skyddar i dag tio procent av sin undervattensmiljö, men skyddets kvalitet brister. Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna behöver resurser för att följa upp behovet av ett bättre skydd samt för att begränsa skadliga aktiviteter, som till exempel fiske, där det behövs.
Saknar majoritet i riksdagen
Två av våra åtgärdsförslag för Östersjön skulle enligt politikerenkäten röstas ned i riksdagen om det vore omröstning i dag:
- Förbjud ålfiske i svenska vatten
SD, M, KD och C svarar ”nej”. S, V och MP svarar ”ja”. L svarar ”vet ej”.
Den europeiska ålen är akut hotad. Sverige bör fortsätta att driva frågan om ålfiskeförbud på EU-nivå, samt gå före genom att förbjuda ålfiske i svenska vatten.
- Inrätta referensområden fria från mänsklig påverkan
M och C svarar ”nej”, SD och S svarar ”vet ej”. L, KD, V och MP svarar ”ja”.
Referensområden ger möjlighet att bedöma om försämringar av undervattensmiljön beror på fiske, sjöfart, fysisk exploatering eller klimatrelaterade faktorer och övergödning.
De senaste månadernas kamp om regeringsmakten har blottat starka politiska motsättningar. Samtidigt kan vi konstatera att hela sex av våra åtta vetenskapligt grundade åtgärdsförslag för en bättre havsmiljö faktiskt är politiskt genomförbara. Att fatta dessa beslut skulle rimma väl med att miljöfrågorna, inklusive Östersjöfrågor, lyfts fram i såväl regeringsförklaringen som januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. Begränsad övergödning, minska utsläppen av läkemedelsrester, värna den biologiska mångfalden och hållbart fiske hör till det som lyfts fram. Nu har vi en röd-grön regering, men oavsett vilken regering finns det ett parlamentariskt stöd i Sveriges riksdag för att göra stora insatser för Östersjöns framtid. Det krävs insatser nu!
Annika Svanbäck, Emma Undeman, Henrik Svedäng, Linda Kumblad, Marie Löf, Sofia Wikström,
forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det här är en debattartikel i syfte att skapa debatt i en aktuell fråga. Vill du svara artikelförfattarna eller skriva ett eget debattinlägg? Kontakta vår debattredaktör Malin Crona.
