Ingen natur utan småkryp

Vi vet att jordens ekosystem under det senaste århundradet har förändrats snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Långt över hälften av jordens alla landområden har förvandlats – genom jordbruk, boskapsbete och byggande. Och förändringen går allt snabbare, vilket får till följd att naturliga boplatser försvinner och att återstående markområden styckas upp i små, isolerade fragment.

Allt detta påverkar insekterna. Och det som påverkar insekterna påverkar även oss. En minskning av antalet insekter, eller hela arters utrotning, knuffar i gång skred genom ekosystemen och får med tiden mycket stora konsekvenser, eftersom insekterna har inverkan på så många grundläggande ekologiska funktioner.

Vi vet faktiskt inte vilken effekt detta kommer att få – vi vet bara att jorden kan bli väldigt annorlunda. Vi riskerar att skapa en värld där människan får det sämre och sämre allteftersom utmaningarna med rent vatten, tillräckligt med mat och god hälsa åt alla blir allt svårare.

Behövs mer kunskap om insekterna

Därför måste vi bry oss om insekternas välbefinnande. Och för att kunna ta hand om dem behöver vi kunskaper: om insekternas avgörande betydelser i ekosystemen, om hur och varför insektssamhällen förändras och vad vi ska göra åt saken.

I dag känner vi till ungefär en miljon insekts- arter, men forskarna räknar med att det finns ytterligare minst fyra miljoner som ännu inte har beskrivits. Om vi bortser från svampar och mikroorganismer innebär det att insekterna utgör hela 75 procent av jordens alla levande växter och djur. Bara i Sverige finns det cirka 30 000 insektsarter.

Världens insekter väger mer än alla människor

Och insekterna är inte bara artrika, de är dessutom extremt talrika: i detta nu lever minst 200 miljoner insektsindivider per människa här på jorden. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: den sammanlagda vikten av jordens alla insekter är betydligt högre än den sammanlagda vikten av alla människor.

Då är det lättare att förstå att även om insekterna själva är små, är det sannerligen inga småsaker de bidrar med. Insekterna pollinerar och hjälper till med fröspridning, de bidrar till näringsomsättning och återbruk av organiskt material, de utgör basföda åt en rad arter som fåglar, fladdermöss och sötvattensfiskar, och de har stor betydelse när det gäller att kontrollera andra arters populationer, inklusive arter vi betraktar som skadedjur (även om insekterna själva förstås också kan göra skada). Utöver allt detta ger de oss produkter, idéer och vackra naturupplevelser.

Utan insekter klappar naturen ihop

Kort sagt: utan småkryp skulle naturen klappa ihop. Och världen som vi känner den skulle upphöra.

Trots insekternas stora betydelse ser vi dem knappt. Vi håller på att bli naturanalfabeter. Vi går inte bara miste om naturen, vi förlorar dessutom kunskaperna om den. Själva orden fattas oss, för vad var det nu för något litet och brunt som flög förbi högt där uppe? En skalbagge? En fluga? En fjäril?

Det är svårt att bry sig om något som saknar namn. Vi kan inte prata om det, och då tappar vi uppmärksamheten. Hur ska vi kunna ta hand om något som vi inte bryr oss om?

Varför försvinner insekterna? Vilka är de största hoten? En ledarartikel i en vetenskaplig tidskrift liknar processen med företeelsen death by a thousand cuts – en uråldrig tortyrmetod där offren långsam plågades till döds genom att kroppen snittades gång på gång på gång.

Det är en stark bild som betonar allvaret, samtidigt som den poängterar att insekternas tillbakagång beror på summan av en mängd mindre förändringar – där viktiga faktorer är allt intensivare jord- och skogsbruk, kemiska bekämpningsmedel, byggnationer, färre naturliga restytor samt klimatförändringar.

Vänd utvecklingen och hjälp insekterna

Vad kan då du göra för att vända utvecklingen? Jag tror på kunskap och på att prata och entusiasmera. Prata upp småkrypen med barn, barnbarn, grannar och kolleger. Läs på eller lär dig av dem som kan mer, var nyfiken. Påverka politiker och beslutshavare, ställ upp i kommunalval, skriv i tidningen eller aktivera dig i frivilligorganisationer. Kämpa för att få med insekterna i detaljplaner och offentliga utredningar, i jordbruksförhandlingar och statsbudgetar.

Har du en trädgård eller balkong, eller möjlighet att påverka hur bostadsrättsföreningen eller hyreshuset sköter sina marker? Gör de utomhusytor du råder över gynnsammare för blomsterbesökare. Se till att det bågnar av inhemska växter som blommar vid olika tidpunkter så att nektar och pollen finns tillgängliga under hela säsongen.

Undvik gifter. Klipp gräsmattan mer sällan – kanske finns det plats för en liten blomsteräng eller en riktigt vild hörna, en härligt skräpig vrå? Om träd måste fällas eller grenar beskäras lägger du även den döda veden i vildhörnan.

Ta hand om insekterna – en livförsäkring

Vi människor har länge tagit insekternas gratistjänster för givna. Genom intensivt utnyttjande av mark, klimatförändringar, besprutningsmedel och artförflyttningar riskerar vi nu att förändra insekternas levnadsförhållanden så mycket och så snabbt att de får svårt att leverera som tidigare, trots att naturen är bra på att anpassa sig. Av rent egoistiska skäl bör vi därför bry oss om småkrypens väl och ve. Att ta hand om dem är en livförsäkring för våra barn och barnbarn.

Om vi höjer blicken från vår navel ser vi att det handlar om något utöver nyttovärdet. Vår planet är, så långt vi vet om vårt universum, den enda platsen med liv. Många skulle säga att vi människor därför har en moralisk plikt att begränsa vår dominans på jordklotet, för att insekter och annan artmångfald ska få möjlighet att leva ut sin livspotential. Oavsett om vi betraktar dem som onyttiga eller nyttiga, fula eller vackra.