Sveriges Naturs chefredaktör, Erik Halkjaer. Bild: Jonas Malmström.
Kampen för klimatet fortsätter efter EU-valet
Sveriges Naturs chefredaktör spår en tuff mandatperiod för miljö- och klimatpolitik i Europaparlamentet 2024-2029. Han flaggar även för att tidningen byter papper för klimatets skull.
När ni läser detta har valdagen till Europaparlamentet passerat. Ett resultat finns på bordet. Om de svenska väljarna fick sin önskan igenom var klimatfrågan avgörande för resultatet, i alla fall om man ska tro enkätundersökningarna inför valet. Nu var övriga väljare i EU inte lika intresserade av just det, så troligen var det något annat som avgjorde.
Kampen om klimatet fortsätter i unionen. Om den förra mandatperioden kännetecknades av flera framgångar på klimat- och miljöområdet lär det bli tuffare denna period, 2024–2029.
Och då är det värt att komma ihåg att de där framgångarna som det talas om knappast gick igenom utan motstånd från enskilda ministrar som personligen lade sig i för att påverka, ministrar från bland annat Sverige. I EU är det fortfarande fokus på egen- och särintressen, i stället för alla EU-medborgares bästa.
Läs också: Så röstade de EU-parlamentarikerna
Om det senare hade gällt hade vi redan haft en klimat- och miljöpolitik som gick i linje med vad som krävs för att få ner utsläpp och skydda biologisk mångfald. Den kampen fortsätter, och de svenska parlamentarikerna kommer här att ha en avgörande roll.
Svenska väljare vill att politikerna gör mer för klimatet och miljön. Så nu är det upp till bevis. Detsamma gäller här hemma.
Läs också: Så ser partiernas ambitioner ut inför EU-valet
Medan jag skriver detta visar det sig att priserna på fossila drivmedel till bilar har ökat mindre än priserna på att åka med kollektivtrafik de senaste tio åren. Det låter snurrigt, men så är det. Knappast ett incitament för att ställa om persontransporter.
Vi på Sveriges Natur behöver också ta ansvar. Enligt en läsarundersökning från förra året vill åtta av tio läsare ha en papperstidning.
Samtidigt är tidningen den näst största orsaken till utsläpp på Naturskyddsföreningens kansli. Kanslipersonalens tjänsteresor är större, men Sveriges Naturs utsläpp ökade kraftigt 2020–2022.
En orsak är såklart fler medlemmar och därmed fler tidningar, men mer signifikativt var att det papper som tidningen trycktes på slutade tillverkas i Sverige 2020. I stället har pappret fått köpas in från Finland.
För att minska tidningens klimatavtryck byter vi därför nu papper till ett som finns på den svenska marknaden. Samtidigt passar vi på att ge tidningens form ett litet lyft.
