Livsmedelsstrategi för framtiden

Den svenska livsmedelsproduktionen ligger förhållandevis långt framme på en rad områden. Jämfört med andra länder är djuromsorgen i Sverige god, användningen av antibiotika mycket låg och historiskt sett har även användningen av kemiska bekämpningsmedel varit det. Det svenska lantbruket producerar en rad mervärden, något som svenska konsumenter uppskattar. Enligt en opinionsundersökning av Yougov skulle hälften sluta välja svensk mat ifall djuren behandlades likadant i Sverige som i resten av EU. Över 70 procent av de tillfrågade i undersökningen svarade att ”strängare miljökrav i Sverige” är viktigt för deras vilja att köpa svenskt. Hela 70 procent väljer att köpa svenskt för att djuren har det bättre i Sverige. Även de senaste årens rekordökning av ekomat (både 2014 och 2015 ökade försäljningen med nästan 40 procent!) visar att efterfrågan på miljövänlig mat är stark.

Samtidigt hörs nu i debatten oroväckande budskap om att den svenska lagstiftningen är för sträng och att den behöver an-passas (läs: försvagas) till resten av EU. På så sätt skulle det svenska lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Vi tror att det kommer att få helt motsatt effekt.

Ökad lönsamhet

Naturskyddsföreningen vill se ökad lönsamhet i svensk matproduktion. De lönsamhetsproblem som i dag präglar en del av det svenska lantbruket är mycket oroande. Men att gå vägen via försvagade miljö- och djurskyddskrav riskerar bara att bli en återvändsgränd. Hur ska konsumenterna motiveras att välja svensk mat ifall den produceras enligt samma regler som importerad mat?

Men hur ska vi göra då? Hur ska lantbrukare få betalt för de mervärden de skapar, och hur ska det bli lättare att göra rätt för såväl konsumenter som resten av livsmedelskedjan? Ja, det är precis det som den svenska livsmedelsstrategin borde fokusera på. Några grundläggande komponenter i en svensk strategi borde vara att:

• Ge stöd till lantbruket för de mervärden som det skapar, bland annat genom att stärka landsbygdsprogrammet.
• På ett mycket tydligare sätt marknadsföra den svenska matens hållbarhetsfördelar.
• Använda offentlig upphandling för att maximera samhällsnyttan – därigenom skulle produktion som tar stor hänsyn till djur och miljö gynnas.
• Göra det lättare att ställa om till ekologiskt, sätt konkreta mål för ekologisk produktion och konsumtion och utveckla strategier för att nå målen.
• Inom handeln ta mer ansvar och sluta köpa in de i ett miljö- och djurskyddsperspektiv allra värsta produkterna.

Svenskt lantbruk har, precis som många andra branscher, små chanser att konkurrera med pris. Låt oss i stället ta fasta på de investeringar i miljövänlig produktion som redan gjorts och den kunskap och erfarenhet som byggts upp. Dra nytta av att svensk matproduktion redan ligger i framkant i hållbarhetsarbetet, vilket innebär en konkurrensfördel nu när marknaden för miljösmart mat växer i hela världen. Det bör vara utgångspunkten för livsmedelstrategin.

Svante Axelsson, generalsekreterare
Johanna Sandahl, ordförande