”Lokalt arbete sker i kretsarna”

Riksstyrelsens presidium påstår i en replik till min debattartikel om medlemsintäkternas återbäring till kretsar och länsförbund att de ökat stödet till lokalt arbete. Det lokala arbetet sker i våra kretsar och dit har inte stödet som återbäring ökat sen 2006. Detsamma gäller återbäring till länsförbunden.

Det enda stöd som ökat är stödet till regionala kanslier. Detta skedde efter motioner som beslutats om, på riksstämmor och inte på initiativ från riksstyrelsen.

För 2023 har inget av höjningen av medlemsavgiften gått till kretsar och länsförbund. Hur man kan tolka 4:e att-satsen i motion 44 (se här intill) från 2021 på detta sätt, är för mig en gåta. ”att höja medlemsavgiften och samtidigt omfördela resurserna, så att mer resurser kan tillföras kretsar, länsförbund och regionala kanslier”. Då måste resurserna fördelas på alla tre nivåer.

Resursutredning

Riksstyrelsen hänvisar till resursutredningen som gjordes för fem år sen. Slutsatsen var då att öka stödet till kretsar och län med mer servicetjänster.

Då använde rikskansliet bara 12 procent av sin tid för det. Redan då var utredningen ifrågasatt.

På stämman 2018 antog vi en framtidsstrategi för 2019-2022 där det står i mål 5.2 att analys skall göras var pengarna gör bäst nytta. Det måste vara varje ny styrelses skyldighet att göra en ny analys.

Omvärlden förändras och till exempel de senaste årets inflation gör att kretsarna tappar resurser för att genomföra aktiviteter. Det är ju här och nu vi måste bedöma om resurserna ska gå som stöd till folkrörelsens ideellt arbetande medlemmar eller till anställd kanslipersonal.

Som mycket aktiv länsordförande vill jag bestämt hävda att resursfördelningen inte har diskuterats vid flera tillfällen. Möjligen har riksstyrelsen diskuterat det internt. Viss knapphändig information har skett på Länsordförandekonferenser sen stämman 2021 men ingen diskussion.

Att ett fåtal kretsar och länsförbund samlar medel på hög är inte bra, men det får ju inte hindra att andra kretsar som vill vara aktiva inte kan få resurser. Riksstyrelsen fick uppdraget redan på stämman år 2000, paragraf 23 att se över beräkningsgrund och fördelningsprinciper för återbäringen men har inte gjort det.

Budget 2023

Först på Länsordförandekonferensen 25-26 mars i år presenterades budgeten för 2023, trots att den togs i november. Det vi kan glädja oss åt är stödet till regionala kanslier och att anslaget för projektmedel har höjts rejält.

Nytt är även och att två miljoner kronor är avsatta som aktivitetsstöd. Hur dessa pengar skall fördelas blir nog nästa styrelses arbete i höst. Förslag om aktivitetsstöd har varit uppe många gånger, senast 2018 och då beslutade den styrelsen att det inte var aktuellt.

Om riksstyrelsen tidigare gått ut och berättat om sina förslag så hade säkert flera motioner till riksstämman i år inte behövt skrivas.

Gåvomotionen

Gåvor och arv utan villkor bör fördelas på samma sätt som medlemsintäkter. Givarna vill att deras gåvor ska göra nytta nu. Det finns inget beslut på någon stämma att alla gåvor tillfaller riksföreningen, men ändå agerar riksstyrelsen som om det gäller.

Motion 44, på stämman 2021 fick bifall på sin 3:e att-sats ”att ge riksstyrelsen i uppdrag att möjliggöra att även gåvor till Naturskyddsföreningen från allmänheten (som inte är riktade gåvor till något specifikt projekt) skall fördelas enligt samma princip som medlemsavgiften (i enlighet med §7 i stadgarna)”.

På denna motion har vi fortfarande inte sett något svar. Det är styrelsens uppdrag att se till att verkställa stämmans beslut.

Att redovisa det inför stämman 2023 innebär att man skjutit fram beslutet två år. Och nästa styrelse måste ta tag i beslutet.

Anders Tullander, ordförande Hallands Naturskyddsförening