Miljöfrågan – för viktig för att spelas bort

Knappt ett år kvar till nästa val. Det börjar märkas. Kampen om att vinna poänger – mer eller mindre billiga – har hårdnat och det politiska tonläget har skruvats upp. Frågan är hur stor plats miljöfrågorna kommer att få i debatten det kommande året? Om svenskarnas oro skulle vara partiernas ledstjärna vore svaret självklart. I SOM-institutets årliga undersökning om vad svenskarna anser vara det mest oroande inför framtiden toppas listan av ”förändringar i jordens klimat”, följt av ”ökad antibiotikaresistens”, ”terrorism” och ”miljöförstöring”.

Nästan alla partier anger att miljöfrågan är viktig. Men när det bränner till tar ofta feghet och kortsiktig politisk hänsyn överhanden. Debatten om flygskatt är ett sorgligt exempel. Flygets klimatpåverkan ökar dramatiskt. Det är hårresande hur ett skatteförslag som syftar till att börja räkna med flygets miljökostnader har förminskats till ett politiskt spel. Att hotet om misstroendeförklaring är tillbakadraget är en lättnad. Låt oss nu få en valrörelse fri från dessa slagträn som bara riskerar att spä på politikerföraktet.

Det är politikernas ansvar att dra på sig ledartröjan och fatta obekväma men långsiktigt viktiga beslut. Likt budgivningen om vilken politik som skapar flest jobb, borde budgivningen om vilken politik som bäst banar väg för ett stabilt klimat, friska ekosystem och en rik biologisk mångfald – grunden för välfärd och överlevnad –  stå högt upp på den politiska agendan.

Ett skenande klimat, massiv artutrotning och ökande konflikter om mark och vatten är ingenting som vi kan kompromissa med och hantera ”lite lagom”. Innovativa lösningar ligger på bordet, men de behöver stöd av lagstiftning och incitament för att omsättas till ett i grunden hållbart samhällsbygge.

De miljöutmaningar som vi står inför kräver långsiktiga strategier och solida spelregler för företag och konsumenter. Därför krävs blocköverskridande insikt och enighet om situationens allvar.

I Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2014 lovade sju av riksdagens åtta partier (alla utom Sverigedemokraterna) att de under den kommande mandatperioden skulle sträva efter att ingå blocköverskridande uppgörelser i centrala miljöfrågor. Och så har faktiskt skett. Under mandatperioden har fem av riksdagens partier i energiöverenskommelsen enats om att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar år 2040. Riksdagen har klubbat ett klimatpolitiskt ramverk med mål om 85 procents minskning av utsläppen till år 2045. Det är överenskommelser som inger förtroende och som ger stabilitet. Och det behövs fler sådana.

I årets valrörelse är det dags för politiken att omsätta ord till konkret handling; Vilka skarpa förslag vill ni föra fram? Kan vi få se en budgivning om effektiva styrmedel inom transportsektorn och kraftfulla tag mot den snabba förlusten av arter? Och vem blir först med nästa radikala förslag om miljögifter? Och inte minst, vem blir först med att visa att miljökrisens allvar är viktigare än att plocka kortsiktiga politiska poänger? Vi är övertygade om att ett sådant politiskt ledarskap inte bara ger hopp inför framtiden, utan också leder till ökat politiskt förtroende.

Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen

Karin Lexén
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen