Ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén. Foto: Jens Sølvberg.
Nu är tid för mod
Regeringens klimatpolitik saknar konkreta åtgärder i en tid då vi behöver smarta och modiga lösningar som mest. Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén.
Förra året var det varmaste året som har uppmätts. Att planeten blir varmare gör att klimatsystemet blir mer osäkert och oförutsägbart, vilket leder till fler och värre stormar, bränder och översvämningar.
2023 förlorade de svenska lantbrukarna en fjärdedel av sin skörd på grund av just torka och extrem nederbörd. Klimatkrisen är inte en framtidsfråga längre. Den händer här och nu.
Därför är det obegripligt att Tidöpartierna strax före jul presenterade en klimathandlingsplan som fokuserar på att ”utreda”, ”analysera” och ”se över” politik, och som skjuter skarpa åtgärder på framtiden.
Riskerar att förlora 38 miljarder
Regeringen står utan svar på hur Sverige ska leva upp till Parisavtalet och riksdagens beslutade klimatmål till 2030. De kommande åren väntas högre klimatutsläpp, missade klimatmål och fortsatt beroende av fossila bränslen.
Men inte nog med det: risken är stor för dryga böter och minskade bidrag från EU om Sverige försummar klimatmålen. Sverige har rätt till 38 miljarder kronor i stöd från EU, men då måste vi uppfylla våra klimatåtaganden.
Dessutom ökar de fossila subventionerna. Förra året förlorade skattebetalarna 31 miljarder kronor till sådana.
Det är nästan 3 miljarder mer än året före och då räknas inte mångmiljardkostnaden för att sänka bensinskatten. Miljöbudgeten, som är grunden för det nationella naturvårdsarbetet och klimatsatsningarna, ligger på det i sammanhanget blygsamma 19,3 miljarder.
”Gör befolkningen en björntjänst”
De närmaste åren är helt avgörande för hur klimatkrisen ska hanteras längre fram, eftersom växthusgaserna samlas i atmosfären. Ju senare vi minskar utsläppen, desto mer växthusgaser tillförs atmosfären.
Det innebär att senare åtgärder riskerar att bli svårare och dyrare. Åtgärderna riskerar även att komma för sent om vi ska klara Parisavtalet för den globala uppvärmningen.
Det gör också varje krona som läggs på billigare fossila bränslen, för den typen av stöd gör att alternativa bränslen missgynnas och att omställningen försvåras. Dessa subventioner innebär i realiteten tydliga signaler från politiken att det är fortsatt lönsamt att investera fossilt.
Alla som svarar på de signalerna riskerar att förlora investeringar när EU:s lagar och internationella överenskommelser tvingar oss att fasa ut de fossila bränslena. Regeringen gör alltså den svenska befolkningen en björntjänst, särskilt alla de som är ute efter billiga transporter.
Smarta lösningar klimat och plånbok
En rad undersökningar visar att svenska folket tycker att klimat och biologisk mångfald är viktiga och att många är beredda att ändra sin livsstil för att rädda klimatet. Regeringen borde därför agera som ett föregångsland som snabbt ställer om och gör svenska plånböcker oberoende av gas och olja.
Det finns redan en bred palett av skarpa och effektiva åtgärder som levererar i närtid och går att sjösätta direkt. Energieffektivitet, transporteffektivitet och resurseffektivitet måste lyftas fram mer, och differentierade vägavgifter, smarta reseavdrag och flexibla kollektiva lösningar är bra för både plånböcker och klimatet.
Det råder ingen tvekan om att klimathotet, likt naturkrisen, utgör en stor risk för framtida trygghet och välfärd. Frågan är varför regeringen krampaktigt håller fast i fossila bränslen. Tiden för en skarp, modig och rättvis klimatomställning är nu.
