”Riksstyrelsen berättar inte hur kakan ska delas”

I en artikel i Sveriges Natur säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahls att expertkompetensen på rikskansliet är hotad om mer av föreningens resurser går till kretsar, län och regionala kanslier, men om det verkligen är så vet vi ingenting. Riksstyrelsen har inte gjort någon utredning om vad en ändrad resursfördelning får för konsekvenser.

Styrelsen har inte följt demokratiska beslut. Man har inte ens försökt att på ett konstruktivt sätt diskutera detta på Länsordförandekonferenserna som varit, utan bara sagt att det hotar rikskansliet.

Det finns som nämns i artikeln flera motioner om återbäring till riksstämman 2023, men många av dessa hade aldrig behövt skrivas om riksstyrelsen följt demokratiska beslut från tidigare riksstämmor, nämligen att utreda resursfördelningen i föreningen. Därför vill jag här tydliggöra vad som är beslutat och hur riksstyrelsen agerat.

Omfördelning av resurser inom föreningen

Det handlar inte om någon minskning av resurser utan en omfördelning av resurser så att de kommer närmare medlemmarna. Det är stödfunktioner som kommunikatörer, nätverksansvar och verksamhetsutvecklare som även kan finnas på regional nivå där de kan få bättre kontakt och kännedom med medlemmar, press och politik i regionen.

Till regionala kanslier har resurserna ökats rejält, men det beror på att ett flertal av Länsförbunden gemensamt motionerat om det på både riksstämman 2018 och 2021. Den resursförstärkningen hade inte kommit till utan dessa påtryckningar från folkrörelsen.

Folkrörelsens styrka är att vi finns ute i nästan alla kommuner. Det är bara kretsarna lokalt som bevakar och kan påverkar de kommunala besluten.

De är också kretsarna som ska ta emot alla de nya medlemmarna och ge dem möjlighet till engagemang i miljöarbetet. I dag får en liten krets cirka 6 000 kronor i återbäring, som ska räcka till allt. Detta motsvarar 2,5 arbetsdagar av en tjänst på kansliet. Är det rätt fördelning?

Riksstyrelsen ska följa stadgar, stämmoprotokoll och framtidsstrategin som antas på stämman

Ur Stadgan §17 Länsordförandekonferens

”Konferensen ska fungera som ett rådgivande organ till riksstyrelsen i syfte att i organisationens alla delar skapa samstämmighet och förankra ställningstaganden i föreningen centrala frågor av miljöpolitisk och organisatorisk karaktär.” Detta har inte skett, inga förslag, inga analyser och ingen diskussion om resursfördelning.

Ur Framtidsstrategin 2019-2022, Mål 5.2 Mer resurser till miljöarbetet.

Där det står ….  ”Fördelning av resurser inom rörelsen skall utgå från prioriterade behov, såväl centralt som lokalt, och en analys av hur vi kan maximera effekterna i vårt arbete.” Trots att riksstyrelsen har haft detta uppdrag har ingen analys gjorts.

Stämmobeslut från 2000, 2018 och 2021

Vid riksstämman 2000 beslutades att återbäringen till kretsar och länsförbund ska vara 35 procent av medlemsintäkterna. Trots detta har riksstyrelsen under många år behållit 1-2 miljoner kronor per år, av dessa 35 procent, för verksamhet på rikskansliet.

Stämman biföll 2018 en motion om att utreda aktivitetsbaserat stöd till kretsar. Det uppdraget från stämman har riksstyrelsen beslutat att inte genomföra. Vid stämman 2021 antogs flera viktiga motioner om resursfördelning där vi ännu inte vet vad styrelsen har tagit eller tänker ta för beslut.

Hela resonemanget kan läsas i min motion 31 Tolkning av § 7, till årets stämma. Det är anmärkningsvärt att stämmans demokratiska beslut inte respekteras bättre av riksstyrelsen. Det är oacceptabelt att det skall ta två år för en styrelse att fatta viktiga beslut.

Gåvor

Som framgår av artikeln i Sveriges Natur har gåvorna till föreningen ökat kraftigt, till i dag cirka 80-100 miljoner kronor, dubbelt så mycket som medlemsavgifterna. Detta har möjliggjort tillväxt av kansliet. Samtidigt som kretsars och länsförbunds resurser har urholkats av inflationen sen 2006.

Hur gåvor ska användas har riksstyrelsen aldrig diskuterat med ordförandena för länsförbunden eller lyft som proposition till en riksstämma. Styrelsen vill ju inte ens diskutera eller visa någon budget.

Våra givare känner inte till att alla gåvor går till riks, många givare tror att de stödjer det lokala arbetet. Därför bör ju även någon del av gåvorna gå tillbaka till det lokala arbetet.

Gåvor till föreningen var under 2021 extra stora och man sparade undan cirka 50 miljoner kronor som man inte hittade användning för i föreningens verksamhet. Hur ska vi rädda planeten om frivilliga gåvor läggs på hög och inte sätts i arbete?

Slutsats

Om riksstyrelsen bara gjort sitt jobb hade aldrig artikeln i Sveriges Natur behövt skrivas. Johanna Sandahl säger till tidningen att: ”Det finns helt enkelt bara en kaka och det gäller att hitta bästa möjliga fördelning av den för att hela Naturskyddsföreningen, från kretsar till länsförbund och riksförening, blir så stark det bara går”.

Problemet är att riksstyrelsen inte visat något förslag på hur kakan ska delas.

Anders Tullander, ordförande i Hallands Naturskyddsförening, nominerad till skattmästare i riksstyrelsen