”Skogslagstiftningen är ett hot mot miljön”
Med avstamp från skogsavverkning vid sjön Säven, i Borås kommun, pekar artikelförfattaren Jonas Häggström på att det behövs en ändring av lagen för att skydda natur och biologisk mångfald vid Sveriges stränder.
Stränderna vid Sveriges hav och sjöar har genom strandskyddsbestämmelserna i Miljöbalken ett starkt skydd mot privatisering och exploatering. Men när stränderna hotas av skogsbruket har markägarnas ekonomiska intressen företräde framför naturskydd och allmänhetens intresse. Det är en prioritering som måste ifrågasättas.
Jag har förståelse för den lokala markägarens önskan att sköta sin skog efter eget huvud. Oftast fungerar det väl, men vilken känsla för natur och kontinuitet har den markägare som är bosatt i en storstad 50 mil bort? Skogen har blivit ett spekulationsobjekt.
Den bild som illustrerar denna artikel visar ett exempel från sjön Säven i Borås kommun. Här finns stora naturvärden.
Sjöns stränder är till största delen obebyggda och sjön ger ett intryck av vildmark. Här är det populärt med fritidsfiske från stränder och båt efter gädda, abborre och gös. Den lilla ögruppen i sjön har varit hemvist för känsliga fågelarter som storlom, drillsnäppa, häger, korp, tjäder, bivråk, lärkfalk och fiskgjuse.
Hösten 2020 avverkades ett skifte intill sjön. All gran togs ned. Endast en trädremsa närmast strandkanten och några frötallar sparades.
Är det så här vi vill ha det?
Skogslagstiftningens syfte är i första hand att skapa förutsättningar för landets försörjning av träråvara för industri och export. Lagen innehåller regler om avverkningsmetoder och säkerställande av föryngring av skogen, men ställer också vissa krav på naturvård och miljöhänsyn.
Inför en avverkning erfordras anmälan eller ansökan om tillstånd hos Skogsstyrelsen. Bland annat måste ansökan innehålla en redogörelse för planerad hänsyn till naturmiljö och strandzoner.
Våren 2021 redogjorde Dagens Nyheter en jämförelse mellan några länder vars lagstiftning påminner om Sveriges, som Norge och Finland. Här visade det sig att den avverkningsfria skyddszonen i Sverige i genomsnitt var 4-5 meter från stranden medan den i flera jämförbara länder var 15-25 meter.
Strandskyddsbestämmelserna i Miljöbalken skyddar obebyggda stränder från nyexploatering. Marken ska bevaras, tillgänglig för friluftsliv åt allmänheten. Växt- och djurliv både på land och i vattnet skyddas i den känsliga strandzonen. Detta regelverk tillämpas för det mesta strikt och konsekvent.
Det råder dock en tydlig diskrepans mellan strandskydd och skogslagar, eller i inställningen till våra strandområden. När skogsbrukets intressen gör sig gällande är strandskyddslagens skydd av allemansrätten, naturen och den biologiska mångfalden utmed våra stränder verkningslös.
För att lagarna bättre ska harmonisera med varandra och bli mer begripliga för gemene man måste en ändring till stånd. Jag tror att många helst vill slippa se den typ av skogsavverkning vid våra sjöar och stränder som exemplet från sjön Säven i Borås kommun visar.
Det finns sätt att bedriva ansvarsfullt skogbruk i ömtåliga miljöer. Kalavverkning är inte ett sådant.
Jonas Häggström, pensionär