”Sverige bidrog till lägre fiskekvoter för sillen”

Liksom Jonas Sjöstedt är jag bekymrad över hur Östersjön mår och läget för våra sill- och strömmingsbestånd. Sverige drev därför den mest restriktiva linjen av alla i förhandlingarna om nästa års kvoter.

Läs Jonas Sjöstedts tidigare debattartikel: ”Ökat sillfiske i Östersjön är ett dråpslag för sillfisket i Östersjön”

EU-kommissionens förslag la sig på den lägsta nivån i intervallet som det internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade. Från svensk sida ville vi se försiktigare kvoter för att snabba på återhämtningen.

Andra länder gick dock i motsatt riktning och rörde sig uppåt i intervallet – detta utifrån en argumentation om att allt inom intervallet är att betrakta som hållbart. Beslut om kvoter kräver enbart kvalificerad majoritet, två tredjedelar, och inget land har veto.

Efter förhandling sattes kvoterna för sill och strömming i Bottenhavet och centrala Östersjön till lägsta nivån i ICES intervall. Från svenskt håll är vi definitivt inte nöjda med det.

Vi ville ha lägre kvoter, men samtidigt bidrog vi till att dra nivåerna i nedåt. Om vi som restriktivt land hade ställt oss vid sidan av hade slutresultatet blivit betydligt högre. Ungefär 15 000 ton högre.

Inför årets förhandlingar bjöd jag in Östersjöländerna till Sverige för att diskutera läget och ge dem djupare insyn i de problem som många av våra småskaliga kustfiskare vittnar om. Mig veterligen har den typen av initiativ inte tagits på många år.

Regeringen har också lagt fram en havsmiljöproposition, den första i sitt slag sedan 2009. Där aviserar vi flera åtgärder såsom bättre förvaltning av säl och skarv och utflyttad trålgräns för fartyg över 24 meter.

Min bild är att det finns en hög grad av samsyn i svensk debatt. Däremot måste vi fortsätta arbeta för att fler länder ansluter sig till vår hållning när det gäller fisket i Östersjön. Ju fler som är villiga att bidra desto bättre.

Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister